Flocksvalting är ursprunglig i landskapet. Den växer vid kusten i grunda vattensamlingar och dammar med fasta men porösa bottensediment och periodiska förändringar i vattennivån (Lindblad & Ståhl 1989).
Arten är sårbar och de största hoten utgöres av torrläggningar eller motsatsen, dvs grävningar som skapar större vattendjup (Lindblad & Ståhl 1989) samt igenväxning. Flocksvaltingen har under 1900-talet försvunnit från ganska många lokaler men har också visat sig i stånd att kolonisera nya. Sammantaget rör det sig dock om en minskning.
Första fynd
Först uppgiven av Montin 1766 under namnet Alisma ranunculoides från Halmstad/Söndrum (‘Uti en bäck vid Knäfvelstorp, ej långt från Halmstad’). Äldsta belägg från Skummeslöv Skummeslövs utmark 1700-talet (P. Osbeck i S).
Utbredning
8 rutor (4 %). Sällsynt vid kusten i norra Halland ner till Varberg. – Ahlfvengren (1924): sällsynt nära kusten i södra Halland, flerstädes i norra.
Lokaler
Varberg Varberg Håsten, i ”Svarta Havet” (5B 7h 28 08) grund vattensamling med sandig/gyttjig botten 1992 (IL). Värö Buahalvön, ca 300 m N om V. Sanddamm (5B 9f 47 32) göl med sandig/gyttjig botten 1990 (IL); Buahalvön, 800 m S om Kråkstads fyr (6B 0f 15 11) göl 1988 (B/SS). Känd från området sedan 1937 (se nedan). Kungsbacka Onsala Rörvik (6B 4d 19 21, 23 19 och 23 26) mindre vattensamlingar 1990 (UU); Följande Onsalauppgifter är hämtade från Lindblad & Ståhl (1989): Hållsundsudde, två lokaler, N resp S om Örnaknalten 1985 och 1988; Sönnerbergen, fyra vattensamlingar 1984 och 1985, samma område som Mönsterhalvöns större del 1954 (se nedan); Västra Hagen, i en mindre vattensamling N om radiostationen 1984, känd sedan 1953 (se nedan); Runsås 1984. Lokalen är delvis förstörd av dränering med påföljande igenväxning av vass. Förekomsten är mycket sparsam och arten sågs inte 1988. Känd sedan 1916 (se nedan). Vallda tre vattensamlingar strax N om Hopphalsviken 1984 (Lindblad & Ståhl 1989); N om Lerkil 1990(IB,LSa,GT). Ölmevalla Ölmanäs, nära P-platsen till Krokuddens naturreservat 1985, 1988 (Lindblad & Ståhl 1989), 1990 (JK). Känd från området sedan 1843 (se nedan).
Äldre uppgifter. Laholm Skummeslöv se äldsta belägg = åt havssidan i vattenhålor (Osbeck 1788). Halmstad Halmstad se primäruppgift, 1848 (C. J. Nordgren i UPS), 1866 (F. Elmqvist i LD). Arten fanns kvar ännu de första åren av 1900-talet, men tycks sedan ha försvunnit (Ahlfvengren 1924). Varberg Värö Bua (I. Johansson enligt Svenson 1928); Buahalvöns västudde 1937 (F. Lundberg i GB). I området ännu på 1980-talet (se ovan). Kungsbacka Onsala Runsås, sannolikt = Vässingsö, insamlingar och uppgifter mellan 1916 (F. Lundberg i GB) och 1970-talet (Gillner 1974), ännu på 1980-talet (se ovan); V om Buera, kärr nära stranden, rikligt 1949; V om Västra Hagen, kärr 1934; damm strax N om Röda holmen 1934; Hållsundsudde, i kärr 1934 (samtliga F. Lundberg i handskrift 1949); Västra Hagen, bäck nära radiostationen 1953 (S. Holmdahl i GB), i området ännu på 1980-talet (se ovan); Mönsterhalvöns större del 1954 (C. Skottsberg i GB), ännu på 1980-talet (se ovan); Ledet, uttorkat träsk 1899 (A. W. Lund i GB, S och UPS). Vallda insamlingar mellan 1862 (E. A. Trana i GB och SUNIV) och 1924 (Ekberg i GB); prästgården utan årtal (C. J. Lindeberg i S och UPS); vid Ysby mossar 1863 (O. W. Hansson i S) och 1881 (J. A. Gabrielsson i UPS); Thorås 1892 (Liljedahl i GB), troligen = nära Sandö, i kärr vid skjutbanan 1908 (Ahlfvengren i S); V om Buera nära stranden 1934 (F. Lundberg i GB), ännu 1984 (se ovan); SO om Vrån, uttorkad bäckdal, tämligen rikligt 1934 (F. Lundberg i handskrift 1949); Välås 1920 (A. Levan i LD); Brandshult vid Sanderyd 1929 (G. Samuelsson, W. Palmaer i S); Draget, grund göl vid tullutkiken 1924 (W. Palmaer i S). Ölmevalla Ölmanäs, uppgifter och insamlingar mellan 1843 (J. Sieurin i GB och S) och 1971 (Elfström 1971). Ännu på 1980-talet (se ovan).