Nålginst är en gammal, kulturgynnad art som åtminstone i Halland tycks vara beroende av bränning och nötkreatursbete för sin överlevnad. Den ljuskrävande och relativt konkurrenssvaga dvärgbusken växer på frisk till ganska torr, gräsdominerad mark i naturbetesmarker, men sparsamt och som relikt även på mindre, mer eller mindre igenvuxna, tidigare hävdade gräsytor intill vägar och åkrar. Den trivs i allmänhet inte på de torraste, ljung- och hårginstdominerade delarna av naturbetesmarkerna, utan växer främst där marken inte torkar ut alltför mycket. Enligt många äldre uppgifter växte nålginsten förr i ren ljunghedsvegetation tillsammans med hårginst G. pilosa. De nuvarande ståndorterna får nog uppfattas som surrogat för gamla tiders ljungmarker, vilka hävdades med bränning, bete och ljungslåtter. Ett par av de äldre ståndortsuppgifterna tyder på att växten också gynnades när mineraljorden blottades genom täktverksamhet och upptagning av mindre åkrar.
Nålginsten är till skillnad mot den likaledes taggbeväpnade tyska ginsten G. germanica alldeles kal. Blomningen börjar normalt i slutet av maj, ca en vecka före hårginstens, och baljorna brukar ha mogna frön i slutet av juli.
Eftersom de späda, obeväpnade skotten är begärliga för kreaturen, bör bete sättas in sent på säsongen och betestrycket hållas ganska lagt. Ginstmarker skall inte gödslas.
Nålginst, som är fridlyst i Halland, har minskat under 1900-talet. De viktigaste orsakerna är igenväxning av naturbetesmarker som en följd av upphörande bete och bränning. Troligen finns även andra faktorer med i bilden, t ex gödsling och kvävenedfall. Förekomsternas isolerade läge i utkanten av artens utbredningsområde kan också vara en bidragande orsak. Nålginsten är starkt hotad och för närvarande arbetar en floravårdsgrupp med olika åtgärder för att säkerställa artens existens i landskapet.
Artens utbredning i stort är atlantisk. Den halländska populationen, som är den enda i landet, utgör en isolerad, nordostlig förekomst.
Första fynd
Först uppgiven av Osbeck 1788 från Våxtorp ('I Våxtorps Åkergärde’). I handskrift 1789 av Osbeck finns följande beskrivning av upptäckten: ”1780 fans hon av mig första gången i Våxtorps åkergärde, emellan Björbäckslien och Våxtorps by ibland ljungen och genista pilosa, som jag aldrig funnit om icke hennes fina, hvassa och långa taggar stucket mig, då jag ämnade taga sidstnämnda.” I S finns ett ark insamlat av Osbeck redan 1778, alltså två år före det av honom själv angivna upptäcktsåret. På arket står ” där åker warit förut emellan byen och lien”. Från troligen samma lokal (”vid kyrkan”) finns ännu en kollekt från 1778 (L. Montin i S). Fries (1819) anmärker om förekomsten i Våxtorp: ”av mig och andra förgäves eftersökt.”
Utbredning
3 rutor (1 %). Mycket sällsynt. Den svenska utbredningen är numera begränsad till Veinge socken i södra Halland. Ett tillfälligt fynd gjordes i Varbergs hamn 1982. Det enda exemplaret hade sannolikt inkommit med virke från Jylland, där arten traktvis är ganska vanlig. – Ahlfvengren (1924): flerstädes i södra Halland.
Lokaler
(Siffrorna inom parentes hänvisar till karta i Hallands flora) Laholm Veinge (1) Naturreservatet Hollandsberg (4C 5h 38 07) naturbetesmark, 187 ex 1992 (YJ, VL). (2) Övragård, planerat naturreservat N och S om Brostorpaån (4C 5h 41 15 - 39 18) naturbetesmark som delvis utgöres av en f d grustäkt, 292 ex 1992 (YJ, VL). (3) ONO om gården Svinabäck (4C 5h 31 06) naturbetesmark, 5 ex 1989 (YJ, VL). (4) NNO om gården Svingeln (4C 5h 32 12) nyligen granplanterad gräs/ljungmark, 1 ex 1989 (YJ, VL). (5) Mellan Svinabäck och Övragård, ca 50 m S om bron (4C 5h 35 13) vägren, 1 ex 1989 (YJ, VL). (6) ONO om gården Hollandsberg (4C 5h 44 09) betade åkerholmar, 2 ex 1989 (YJ, VL). (7) Mellan Övragård och gården Svartavad, ca 50 m S om Svartavadsbäcken (4C 5h 44 16) gräsbevuxen vägslänt på vägens V sida, 3 ex 1990 (YJ, VL). (8) SV om Allareds mölla (4C 5h 40 21) vägren 2 ex 1989 (YJ, VL). (9) NO om Allareds mölla (4C 5h 44 29) vägren 2 ex 1989 (YJ, VL). (10) Vid Allaredsvägen, nära bron över Brostorpaån (4C 5h 45 31) gräs/ljungbevuxen vägslänt, 6 ex 1989 (YJ, VL). (11) Bäckamotsvägen, under kraftledning (4C 5h 44 37) gräsmark på båda sidor om vägen, 7 ex 1989 (YJ, VL). (12) Skaftabygget (4C 5h 45 41) ljung/gräsbevuxen vägslänt, 2 ex 1989 (YJ, VL). (13) V om gården Bökeberg (4C 5h 08 09) kortvuxen grässvål med spridda ljungplantor, ca 10 ex 1992 (YJ, VL). (14) Bölarps naturreservat (4C 5h 01 33) betesfredat parti av fårbetad ljunghed, 17 ex 1994 (VL). (15) Bäckamot (4C 6i 01 08) gräsbevuxen vägkant, 2 ex 1989 (YJ, VL). Varberg Varberg hamnen, ruderatmark, tillfällig, 1 ex 1982 (IL).
Äldre uppgifter. Utan lokaluppgift och årtal (E. Fries i UPS). Laholm Knäred Uddared (Ekvall enligt Neuman 1884). Laholm 1873 (Neuman i GB och S) sannolikt = Kattarp (Hartman 1870, H. Larsson enligt Neuman 1884) samt 1878 (J. S. Lahkander i UPS). Tjärby ljungbackar V om Veinge station 1902 (H. Hesselman enligt Mörner 1922) och 1908 (Ahlfvengren i S). Veinge Veinge, flera uppgifter och insamlingar från 1875 (Neuman i LD, S, UME och UPS) till 1927 (E. Rembrink i LD); på banvallen 200 m SO om Veinge järnvägsstation 1920 (S. Svenson enligt Mörner 1922 b); Antorps sjö (inklusive Kullsgård) från 1891 (E. Söderholm i UPS) till 1937 (A. Berggren i S); 1 km SV om Antorpsjön på ljungmark (Mörner 1922 b); Bölarp, flera insamlingar mellan 1882 (R. Wallengren i S och SBT) och 1951 (H. Fries i S); Bölarps by, invid landsvägen 1922 (C. T. Mörner i UPS) och upplöjd åker 1923 (A. S. Trolander i LD, S och UPS); Bölarp nr 3 1923 (A. S. Trolander i S och C. T. Mörner i UPS); Bölarps berg (S. M. Boberg enligt Scheutz 1872 a) och 1875 (P. Hallberg i S); Bölarps utägor ca 1 km från Bölarps berg, på en kulle 1882 (R. Wallengren i LD, S och UPS); Bölarpsreservatet (Larsson 1976); Bökeberg 1935 (S. Qvarfort i S); Erlandsbygget 1905 (V. Ekvall i S); vid Göstorps mölla från 1893 (M. Bäärnhielm i S) och senare (Ahlfvengren 1924); vid Fattiggården, Göstorp nr 3 (K. S. Andersson i brev 1921 enligt Mörner 1922 b); Hollandsberg, 3 lokaler på en sträcka av 500 m 1921 (Mörner i UPS och Mörner 1922 b samt Natur i Hallands län 1977); Hollandssjön i SO 1911 (H. E. Johansson i S); vid Sandbergssjön (K. S. Andersson i brev 1921 enligt Mörner 1922 b); mellan Skaftabygget och Allareds kvarn, ljunghedar vid vägen 1891 (L. Larsson i LD och S); Skogaby (Ekvall enligt Neuman 1884) och 1927 (C. Bliding enligt Svenson 1928); Svartavad (Nilsson 1976). Svinabäck 1929 (I. Holmdahl i GB). Våxtorp se primäruppgifter. Ysby ljungbacke mellan Gosterbygget och Hjörnered 1878 (J. S. Lahkander i UPS); Höggostret (Gabrielsson 1882). Ö. Karup 1900 (R. Kaner i LD). Halmstad Halmstad 1895 (G. Tillman i UPS) [eventuellt etikettförväxling]. Snöstorp Skedala, 3 belägg, 1861, -65 och -73 (utan insamlarnamn i S); Skedala hed 1892 (G. H. J. Dahl i S).