smalgröe
Poa pratensis subsp. angustifolia
Smalgröe står mycket nära ängsgröe P. pratensis ssp. pratensis och ibland är det mycket svårt eller omöjligt att skilja de båda underarterna från varandra. Typisk smalgröe har täta bladskottstuvor och ett fåtal ganska högvuxna strån med smala blad, smal vippa, små småax och ennerviga tomfjäll.
Smalgröe växer främst på torr, öppen, gräsdominerad mark - naturbetesmarker, bryn, åkerrenar, vägkanter och vägslänter.
Första fynd
Först uppgiven av Osbeck 1788 under namnet P. angustifolia men utan lokaluppgift.
Utbredning
36 rutor (16 %). Otillräckligt rapporterad. Troligen vanlig på kustslätten och med minskande frekvens åt öster. – Ahlfvengren (1924): här och där.