Strandgyllen är kulturgynnad men sannolikt ursprunglig. Den ljusälskande och ganska konkurrenssvaga arten växer vanligen på mer eller mindre fuktig, näringsrik och ofta glesbevuxen mark. Ibland ser man den emellertid också på torr mark, t ex i vägkanter och på banvallar. I någorlunda naturlig vegetation växer den i dynsänkor, vassbälten vid havsstränder, på åstränder, både vid sakta strömmande vatten och längs forssträckor, där den gärna växer på små öar. Diken, märgelhålor, vägkanter och banvallar är exempel på kulturståndorter.