Bergrör är en ursprunglig men kulturgynnad art. Den bildar täta och ibland mycket vidsträckta bestånd. I någorlunda naturlig miljö växer den i klippterräng och på sandområden vid havet. Exempel på kulturståndorter är torra naturbetesmarker, vägkanter och vägslänter, banvallar, åkerrenar och torra ruderatmarker.

Arten gynnas av upphört eller minskat bete och av att man inte längre slår renar och bryn. Den har stor vegetativ spridningsförmåga och erövrar snabbt lämplig mark, varvid annan växtlighet konkurreras ut. Sannolikt gynnas bergröret, i likhet med många andra storvuxna gräs, också av kvävenedfallet.

Arten har ökat i frekvens under 1900-talet och ökningen verkar fortsatta.