Borstnate är ursprunglig men kulturgynnad. Den växer på grunt vatten i havsvikar men är vanligare i bäck- och åmynningar samt i strandgölar och andra kustnära småvatten, t ex vattensamlingar i stenbrott, grus- och lertäkter.
Även om arten i viss mån kan vara förbisedd har den sannolikt minskat något under 1900-talet.
Första fynd
Först uppgiven av Osbeck 1788 men utan lokaluppgift.
Utbredning
10 rutor (4 %). Sällsynt. – Ahlfvengren (1924): flerstädes längs kusten.
Lokaler
Halmstad Trönninge Trönningeåns utlopp i Fylleån (4C 6e 07 22) vid båthamnen 1985 (PW). Falkenberg Eftra Gåsanabbe (5C 0a 13 44) vattensamling vid havsstranden 1980-talet (URP). Falkenberg Knölaberget (5B 2j 17 35) vattenfyllt stenbrott nära havsstranden 1980-talet (NGN). Skrea Källstorp (5C 2a 34 28) vattenfyllt f d lertag 1981 (SU). Vinberg Slätteberg (5C 3a 24 12) vattensamling i f d grustäkt 1980-talet (NGN). Varberg Lindberg Balgö (5B 8g 33 06) strandgöl 1988 (KG); O om Tångabergs gård, damm på strandäng 1989 (UU). Tvååker Utteros (5B 5h 21 42) göl nära stranden 1986 (IL). Varberg Getterön (5B 7g 42 49) göl N om Naturcentrum 1988 (IL). Värö Norra Horten (5B 9f 49 12) vattensamling 1990 (IL). Kungsbacka Ölmevalla 1,5 km ONO om Tjolöholms slott (6B 3f 41 39) i bäck vid stranden 1989 (JK herbarium). Troligen identisk med Ölmevalla 1944 (se nedan).
Äldre uppgifter. Halmstad Eldsberga Påarp strand 1862 (A. Lyttkens i S). Halmstad insamlingar mellan 1868 (H. Juhlin-Dannfelt i S) och 1893 (G. Tillman i S); Knebildstorp i stenbrottet 1914 (Ahlfvengren i S). Harplinge Haverdal (S. Svenson enligt Ahlfvengren 1924). Söndrum 1872 (Neuman i S och UPS) samt 1893 (Neuman i LD). Falkenberg Stafsinge (S. Svenson enligt Ahlfvengren 1924). Varberg Tvååker N om Fiskeläget (Erdtman 1925 a). Varberg 1842 (herbarium E. Fries i UPS); 1890 (A. Bagge i GB); 1917 (G. A. Westfeldt i UPS); norr utmed järnvägen (Ahlfvengren 1924); Getterön, sötvattenspöl 1926 (G. Kjellberg i S). Värö Båtafjorden (S. Svenson enligt Ahlfvengren 1924). Kungsbacka Fjärås Tjolöholm (S. Svenson enligt Ahlfvengren 1924) samt vanlig i grunda vikar runt hela halvön, dessutom i viken 500-1300 m NV om slottet, 900 m O om slottet (Nilsson 1966 a). Hanhals i gränsbäcken mot Fjärås nära utloppet 1910 (Ahlfvengren i S och Ahlfvengren 1924). Onsala 1864 (E. A. Trana i GB). Släp Brandshultsåns mynning (Samuelsson 1934). Ölmevalla Lekarekulle, i bäck vid stranden 1944 (V. Gillner i GB), sannolikt identisk med Ölmevalla 1989 (se ovan); 400 m V om Kålelund 1955 (Ö. Nilsson i LD).