Majsmörblommor är apomiktiska (bildar frön utan befruktning) och omfattar ett stort antal konstanta småarter, vilka inte är närmare utforskade och kartlagda i Halland. Under inventeringen har vi endast antecknat kollektivarten och vi finner det inte meningsfullt att redovisa de småarter som finns angivna i litteratur eller belagda i herbarier.
Majsmörblommor är ursprungliga men kulturgynnade. De växer på ganska näringsrik till näringsrik mark i friska/fuktiga lövskogar, lövdungar, ängs- och betesmarker, parker, bryn, vägslänter etc.
Första fynd
Först publicerad av Osbeck 1788 men utan lokaluppgift. I handskrift 1754 av Fischerström från Hasslöv Dömestorpstrakten (Gertz 1947).
Utbredning
179 rutor (80 %). Vanliga utom i de näringsfattigaste skogs- och myrområdena i öster och sydost, där de är sällsynta eller traktvis utan förekomster. – Ahlfvengren (1924): tämligen allmänna utom i den södra delen där de är tämligen sällsynta.