1977 känd från 23 lokaler på Mälarslätten och sju i Skogslåglandet I båda regionerna troligen något men endast obetydligt vanligare. Äldre lokaler framgår av kartan, på några av dem nog kvarlevande. Ymnig också på nordliga lokaler (särskilt 40 och 44), varför den låga frekvensen ovan Mälarslätten till en del kan antas bero på ofullbordad spridning (Jämför Chenopodium rubrum). Den skandinaviska totalutbredningen antyder dock, att arten missgynnas av temperatutklimatet i (särskilt Övre) Bergslagen. Utbredningstyp: S2.
Första fynd
POST 1846 (Köpings stad, "endast få ex."). Åkerman manuskript 1846 (Västerås: stadens gator ymnig).
Ekologi
Epökofyt. Funnen en gång på en kanske potentiellt naturlig ståndort: Västerås-Barkarö: St. Sandskär, "ett exemplar längs stranden" (KERS 1978). Troligen spridd i sen tid, tillfällig Vittnesbörd om Mälarvattnets under 1900-talet tilltagande förorening? För övrigt nästan obligat gödselväxt. Förr i städernas avfallsbemängda rännstenar (redovisas nedan), nu vid och på använda gödselstäder på något(-mycket) fuktigt, urindränkt och gödselbemängt substrat. Massvis i uppkörda traktorspår. Gynnas av stenlagda gödselstäder, där den gror mellan småblocken (lokal 7, 10, 14, 16, 20, 40).
Några fynd i välgödslade rabatter och köksväxtland: Västerås stad 1941, 42 (Hedberg, LD, UPS), Ramsberg S: Grimsö [1920-talet] (G. Welander enligt Brodd. manuskript), Arboga: Jäders trädgårdsmästeri 1979 (Löfgren & !). På sistnämnda lokalen dvärgvuxen, knappast varaktig. Nyligen tillförd med gödsel från Jäders ladugård? (Eventuellt konstant trädgårdsogräs i gamla, sydfinska städer enligt SAARISALO-TAUBERT 1963.) Före 1950 tillfällig med ballast: Västerås hamn 1916 SAM. 1923a), 1926, 28 (WOLL. 1930; V Ä); Arboga hamn, 1 ex. 1947 (Fridell).
Starkt nitrofil. Från finska lokaler anger UOTILA & SUOMINEN (1976) pH-värden omkring 7 och högre. Kräver vegetationsfri, med jämna mellanrum nött och omrörd mark men är betes- och trampkänslig. Ljusälskande.
Huvudsakligen xenofyt. Sannolikt arkeofyt. Utdöd i städerna, sedan 1950-talet också i övrigt minskande till följd av framför allt upphörd djurhållning (i Västeråstrakten föranledd av stadens hastiga utväxt över omgivande bondbyar). På lokal 6, 21 och 37 vid omgrävda rester av äldre gödselhögar vid nu djurlösa gårdar; på lokal 3 slutade djurdriften 1976. Här dömd försvinna. Ett annat hot utgör just pågående massomläggning till cementerade gödselstäder. Dock funnen också vid vissa äldre, kantlösa sådana (1, 9, 22, 24, 27, 33, 42; flertal byggda före 1970). På lok, 26 tämligen riklig kring en i marknivån befintlig urintank. - Ofta riklig-ymnig.
Gatförekomster: Omnämns i Åkerman manuskript 1846 ("gator"), WALL (1852) (''rännstenar") och av N. A. Joh. 1856 (GB) ("gatorna"). Allt gällde Västerås: ymnig enligt Åkerman manuskript, allmän enligt TROIL. (1860). Sedan samlad flera gånger (Skomakaregatan, Gåsmyretullen), sist på Teaterg. 1902 (Svedberg, SBG). - Arboga stad [1860–80-talen] (Anonymus manuskript); 1893 (Vict., LD, UPS). - Köpings stad "Endast fä ex. " (POST 1846). - Nora stad 1864 (Wett. enligt SAM. 1923a).
Variation
Nyligen har UOTILA & SUOMINEN (1976) försökt fördela det finska materialet av subsp. glaucum på tre, habituellt, invandringshistoria och ekologiskt skilda typer: ogrästyp, ballasttyp och nykomlingtyp. Den västmanländska. populationen företer knappast drag, som berättigar till en liknande uppdelning Den är dock starkt modifikativ i fråga om färg, grenighet och storlek. Stora, upprätta ex. utvecklas på fuktig gödsel och under regniga somrar. Under torrare betingelser lågvuxna-krypande exemplar med smalare blad.
Lokaler
Fr.o.m. ca 1950 följande lokaler, alla gödselstäder eller dessas omgivning utom 1b, 2b och 34: Mälarslätten: Arboga 1 a-b Jäders bruk 1977 (Löfgren); Jäder, potatisland (se ovan). 2 a-b †Koberg + Lundsvretens tipp 1946 (Fridell, ARB). 3 Näsby 1977 (Löfgren). Björskog 4 Aspa (Almquist). 5 Sorby 1956 (Hamrin). Dingtuna 6–7 Hallsta; Stockkumla 1977(!). Ervalla S 8 Holmen [vid järnvägsbron över Dyltaån] 1956 (Almquist). Fellingsbro S 9–12 Bäjby; Fågryte; Norrsätter; Ytterekeby 1977(!). Kungs-Barkarö 13 †N. Kungsladugården (1950-talet] (Almquist & Hamrin). Lundby 14 Johannisberg 1973–78(!). Ymniga dvärgexemplar på f.d. kungsgårdens stora, stensatta gödselstad, nu endast använd under tillfälliga livdjursauktioner. Medåker S 15–16 Berga; Granbacken 1977(!). 17 Hagby V-ut 1956 (Hamrin). 18 Krongården i Täby 1977(!). 19 Tveta 1977 (Löfgren). Munktorp S 20–22 Dåvö; Häljesta; Norrtuna 1977(!). Rytterne 23 Horn (Lundman enligt SAM. 1923a) -77(!). 24–25 L. Åsby; gård vid Strömsholms station 1977(!). Skerike S 26–27 Bäckby; k:an 500 m S-ut 1977(!). Torpa 28–32 Fröberga; Himmelsberga; Högsta; Päronbacken Ö-ut; Västra Tibble 1949 (Hamrin). Västerås-Barkarö 33 Gotö 1977(!). 34 St. Sandskär, stranden, 1 ex. (KERS 1978). Se ovan.
Skogslåglandet: Bro N 35 Grönhult S-ut 1956 (Hamrin). 36 Orsta 1958 (Hamrin). Fellingsbro N 37–39 Fillmansboda; gård V Kilen; Lisselboda 1977(!). Karbenning 40 Högfors 1974–78(!). Linde S 41 Yxe herrgård, gamla gödselstad, tämligen riklig 1977(!). Möklinta 42 Nordanåker 1977(!). Odensvi N 43 Busta 1960 (Hamrin). Sala 44 Sala sockens prästgård 1904 (DAHLG. 1911; S, UPS) -77(!). Västra Skedevi 45 Haga (1950-talet] (Hamrin). 46 Tuna by (Lönner. enligt SAM. 1923a) [1950-talet] (Hamrin).
Nedre Bergslagen: Guldsmedshyttan 47 Mårdshyttan (Schiöler). Ramsberg N 48 Vrethammar 1954 (Hamrin).
