Troligen spridd-tämligen allmän i Mälaren, där den dock är föga efterletad; åtminstone spridd längs Svartån och dess sjöar upp till Stenbroviken i Hörendesjön; spridda bestånd i Östra Arbogaån och S. Kolbäcksån samt i ytterligare några eutrofsjöar på Mälarslätten och i Skogslandet. Dåligt anpassad till Övre Bergslagens temperaturklimat (ej köldhärdig enligt LOH. 1938). Bortsett härifrån, torde lämpliga miljöer saknas i NV. Västmanland, liksom i de flesta av de trakter, där arten hittills inte är funnen. Undantag: sjöarna i Norbergsåns vattensystem (Nedre Bergslagen), V. Arbogaån med Väringen, åtskilliga sänkta, eutrofa slättsjöar i Fellingsbro. Utbredning troligen ännu ofullbordad. Utbredningstyp: S3.
Första fynd
SAM. 1923a (tre kollekter från 1800-talet, nämnda nedan).
Ekologi
ldiokorofyt. Allsidigt näringsrika sjöar, sjödelar och större vattendrag. (I små vattendrag och sjöar torde den lätt frysa bort.) Samtliga lokaler starkt förorenade av tillförda ämnen från jordbruk, hushåll och industrier. I övervägande mesotrofa vatten på några ställen funnen i omedelbar anslutning till permanenta kloak- eller gödselvattenutsläpp (lokal 1, 2, 7). I de större, i sin helhet inte utpräglat eutrofa sjöarna Tjurlången (Arboga), Sörsjön (Surahammar) och Hörendesjön (Västerfärnebo) enbart i grunda, igenväxande vikar i skyddat läge. I övergödda, sänkta sjöar som Fläcksjön, Gussjön och Hällsjön i Fläckebo sammanhängande bestånd från vasszonens ytterdel ut mot sjömitten till djup av åtminstone ca 1,3–1,5 m.
Troligen arkeofyt. Sannolikt ökad genom vattnens auxotrofiering sedan mitten av 1800-talet Under samma århundrade endast följande fynd: Irsta: Ångsjön (sänkt slättsjö) 1880 (A. E. Luhr, S). Kungs-Barkarö: viken vid yttersta spetsen av Örsåsen 1849 (Lönn., UPS). Västerås-Barkarö: Ridön, innerst i Kuröviken 1852 (Cederstråhle, S). Härnäst 1926 (lokal 4). Kanske ännu stadd i viss spridning.
I grunda sjödelar vidsträckta, 1000-tals m' stora bestånd, t.ex. i Hällsjön, Gussjön och Tjurlången(!).
Lokaler
Följande lokaler hittills kända N om Mälarområdet:
Mälarslätten: Hallstahammar S 1–2 Rallsta tegelbruk; Sörkvarn (MALMG. 1970). Kolbäck 3 Kolbäcksån vid järnvägsbron I grupp [1950-talet] (Almquist).
Skogslåglandet: Fläckebo 4 Fläcksjön 1926 (Lohammar, UPS: vid Axholm) - 73(!: kyrkbukten). 5 Gussjön 1973(!). 6 Hällsjön 1973(!). Gunnilbo 7 Norrsjön i ladugårdsviken, ymnig 1975(!). Harakar 8 Lötbo, lugnvikar i Svartån 1977(!). Kila 9 Ljömsebosjön (NORDIN 1966). Odensvi N 10 Lundbysjön 1964 (PLATEN 1966). Skultuna N 11 Svartån nedom Skultuna Sågverk 1973(!). Surahammar 12 Sörsjön 1940 (Lohammar manuskript: riklig vid Hästlösa) -64 (PLATEN 1966: NV-viken). Västra Järnboås 13 Hörendesjön i Sörholmen-viken 1950 (NORDIN 1950; LOH. 1951) -77(!).
