9; förr åtta lokaler runt Västeråsfjärden, en på Ridön i Mälaren. Tämligen exklusiv havsstrandsväxt, som främst på Mälarens unga, saltrika tillandningsstränder dröjt sig kvar i inlandet in i sen historisk tid. Utbredningstyp: S13.
Första fynd
WALL 1852 (lokal 1, 2, 7). Först funnen 1840 (lokal 7).
Ekologi
Idiokorofyt? I historisk tid i så fall väl endast reliktapofyt i fuktig slåtter- och betesmark, oftast mälarstrandängar (ej lokal 1).
Akolutofyt. En osäker uppgift om återfynd på 1940- eller 1950-talet (7), i övrigt utdöd strax efter sekelskiftet. Till en del förstördes då dess ståndorter genom torrläggning, uppodling m.m. Till en del måste de ha bestått i mer eller mindre oförändrat tillstånd åtminstone fram till 1940-talet (så som på 9). I vissa lokalers grannskap än i dag strandnära, betade fuktängsavsnitt av möjligen passande beskaffenhet (5–7). Utöver kulturingrepp och ändrad markanvändning. Syns alltså sekulär markutsötning ha bidragit till försvinnandet.
Lokaler
Mälarområdet: Dingtuna 1 †Lospånga, ängar (Lagerlund enligt WALL 1852). Lundby 2 †Johannisbergs storäng (Jotsbergaviken) 1846 (okänd, UPS); (WALL 1852). Rytterne 3 †Stora Ekeby (Iverus 1877). Västerås-Barkarö 4–6 †Almö; Gångholmen; Holm (TROILIUS 1860). 7 Ridön 1840 (Wall, UPS) = "ängen Smedskär nedanför Ridö gård" (WALL 1852). Också samlad här [1800-talet] av E. Forselius (S). Återfynd meddelat av WALLDÉN (1955): "på nordöstra Ridön". Lokalen aldrig närmare preciserad, tydligen okänd av övriga Västeråsbotanister. Felbestämning? Ej sedd inom Ridöarkipelagen av KERS (1978). Västerås S 8 †Stallhagen 1854 (N. C. Kindberg, UPS). 9 †Viksäng 1899 (Svedberg enligt SAMUELSSON 1923a; SBG).