HISINGER 1831 (Skinnskatteberg s:n).

Epökofyt. Sällsynt (troligen inte särdeles varaktig) i mesohemerob torrängsvegetation å (betade eller obetade) markhällar; av mig f.ö. endast uppmärksammad på (ofta kväveanrikade) euhemeroba ståndorter: torra stigar, tomter, ladugårdsbackar, omgivning av gödselstäder, diverse mineraljordsplaner (överallt konstant); starkt trampade fållor, sällsynt sidlänta åkeravsnitt m.m. På smärre barrskogsstigar främst på fuktiga (vanligen källdragspåverkade) fläckar med mullartad humus.

Underlag vanligen mineraljord av skiftande textur. (Halvskugga-)öppet ljus. Starkt gynnad av tramp och annan marknötning. Konkurrenssvag.

Xenofyt. Arkeofyt.