7; en lokalgrupp i de sjöar, som skapats I. reglerats i och för vattenförsörjning av Sala hytta och gruva (Hallaren, Järndammen, Långforsen, Sala damm, Silvköparen), troligen härifrån spridd V-ut till Hörendesjön (Västerfärnebo) och S-ut till Sagån (lokal 4). Genom ingrepp försvunnen från sistn. lokal samt från 5. Utbredningsluckan mellan Polen/Nordtyskland och Norrland (frånsett isolerade strölokaler) tycks vara oförklarad. Antagandet om ofullbordad spridning ligger nära till hands. Som arten tycks ha en vid ekologisk amplitud, vore den tänkbar i större delen av Västmanland. Varför spridning inte i högre grad skett utanför Salatrakten är gåtfullt. Utbredningstyp osäker.
Första fynd
A. Billström 1859 enligt LEFFLER 1866 (lokal 5). Äldsta uppgift en kollekt a v Skröder 1855 från samma lokal (UPS).
Ekologi
Bör, såsom anträffas endast i starkt kulturpåverkad/kulturskapad omgivning, tills vidare kallas epökofyt (potentiell agriofyt). Vissa lokaler uppgrundade genom sjösänkning och/eller igenväxning och mycket eutrofa (1, 5, 7), andra mesotrofa (-nästan oligotrofa?) (3, 6 m.fl.).
Auxotrofiering kan alltså inte anges som huvudförutsättning för invandringen. Denna har sannolikt ägt rum i historisk tid, troligen spontant (epizoiskt). Fortsatt spridning tycks trolig. På några lokaler riklig (se nedan).
Lokaler
Skogslåglandet: Möklinta 1 Hallarens N-del, "här och där vid både västra och östra stranden" 1947 (LOH. 1948). 2 Järndammen [1800-talet] ("H. C. Hn", JOH) - 1910 (DAHLG. 1911: "rikligt förekommande, som det tycktes, i hela sjön") (DAHLG. 1950: "frodas där än i dag"). Samlad av Dahlgren och andra 1910, 14, 17, 39, 42 (KJN, S, UPS, VÄ). 3 Långforsen flerstädes 1947 (Morander enligt DAHLG. 1949: "åt Viksbergshållet till") -54 (Morander: Fiskarbo nära Skuggan, 1 ex.). 4 †Sagån vid Nötberget [mitt emot Sörbäck i Norrby s:n, Uppland] (Hammar. enligt LEN. 1888). Försvunnen efter en upprensning av ån enligt DAHLG. (1950). 5 †Sala damm (Nystrand, Sala hytta, Hyttdammen) 1855 (Skröder, UPS) -1902 (Svedberg, SBG: "i en pöl vid hyttan") -något senare. Då Svedberg fann arten, hade sjön nyligen tappats. Enligt DAHLG. (1911, 1950) levde den efter torrläggning kvar något årtionde nedanför Sala prästgård i Sagåns gamla strömfåra; 1909 också " ett par exemplar vid järnvägsbron öfver Sagån". "Numera uppges den vara utgången." (DAHLG. 1950.) Ett 15-talet ark av olika insamlare i GB, JOH, LD, S, SBG, UPS, UPSV. Om beståndets storlek under 1880-talet anges i Hedbom manuskript: "fanns i Sala Damm i milliontals ex. ". 6 Silvköparen 1942 (Deg., S: mycket riklig) (A. Jansson & Morander enligt DAHLG. 1949). Avbildad härifrån hos SJÖRS (1958a). Västra Järnboås 7 Stenbroviken vid Sörhörende 1949 (NORDIN 1950; UPS) -50 (Edvard Alvén, ALV).