Allmän (mest i eutrofa lågtrakter) upp till dalagränsen i Nedre Bergslagen; uppenbarligen - fastän ännu otillräckligt känd - starkt avtagande frekvens i Grythyttan, Ramsberg N, Järnboås och Övre Bergslagen Minskar troligen framförallt på grund av de högsta trakternas sämre temperaturklimatiska betingelser. Mer eller mindre konstant på Nedre Bergslagens kalklokaler, utan att fördenskull vara starkt bunden till dem. Utbredningstyp: S1.
Första fynd
HISINGER 1831 (Skinnskatteberg s:n).
Ekologi
Idiokorofyt. Mycket hemerofil. I potentiellt naturlig vegetation upp t.o.m. Övre Bergslagen (lokal 16): Alnus-Prunus padus-samhällen i bäck- och åraviner och liknande fuktig- växelfuktig strandfuktskog; annan, vanligen källdragspåverkad löv- och blandskog av fuktig(-våt) örttyp. Tämligen konstant i frisk ängslövskog. Lövfallspåverkade klippavsats- och rasbrantsamhällen
Apofytisk i hemeroba faser av dessa samhällen, t.ex. igenväxande lövhagar, diverse bydungar och andra lövdungar, i blockrots- och -grytsvegetation samt på något fuktiga-tämligen torra, helst näringsrika, euhemeroba ståndorter: tomtmark, diken, stigar, vägslänter, utfyllnad m.m. Så gott som aldrig i odlingsjord.
Växelfuktig/källdragspåverkad-måttligt starkt uttorkande, ej för grund mull; blottad (delvis euhemerob), helst humusrik och näringsanrikad mineraljord; gammal varp. Underlag skiftande. Skugga-lätt skugga(-öppet ljus). Troligen tämligen beteskänslig.
Växer oftast enstaka-smågruppvis.
Lokaler
I de fyndfattiga områdena (se ovan) följande kända lokaler:
Nedre Bergslagen: Grythyttan 1–2 Månshöjden; Saxhyttan 1956 (Almquist). Järnboås 3 Finnhyttan 1976(!). 4–9 Gammelhyttan; Gryttjärn; Hultatorpet; Nyhyttan; Rössberg; Vassland (BINNING 1921). Ramsberg N 10 FIerstädes längs Storån och i dess omgivning upp till Flögfors, Önäs, Torpa och Ö. Löa (J. Lind, L. Sundholm !). 11–12 Håkansboda [Ca-området]; Nederhyttan [d:o] 1957 (L. Sundholm). 13 Vrethyttan [1950-talet] (Hamrin).
Övre Bergslagen: Hjulsjö 14 Gatan [Jönshyttans Ca-område] (URSBERG 1976). 15 Grängshyttan (BINNING 1921). 16 " Kalljoxadal" (Uttertjärnsbergets S-stup) (URSBERG 1976) -76(!: rasbrant med lind). Hällefors 17 "En gång funnen vid Sikfors skola - antagligen med växtmaterial från Nora" 1958 (Lindberg). Ljusnarsberg 18 Salbogruvor [1950-talet] (Hamrin).