Åtminstone sedan 1950-talet tämligen allmän i alla kulturtrakter upp till Övre Bergslagen, där den möjligen ännu är något mindre frekvent. Lokalt allm. längs många järnvägssträckor, möjligen allestädes Naturaliserad i mesohemerob vegetation även i Övre Bergs I.: Ljusnarsberg: Smaltjärn, friskängsvegetation, f.d. slåttermark; torrängsvegetation flerstädes (!). Utbredningstyp: U.
Första fynd
A. Heiner (1910) enligt HYL. 1943b (Ljusnarsberg: Kopparberg; S).
Ekologi
Epökofyt. Vanligast på torra friska, euhemeroba ståndorter: bangårdar och andra spårområden med omgivning, banketter och banvallar, skärningar, vägslänter och -kanter, utfyllnad, täppor, glesa (vanligen mer eller mindre torra) gräsmattor (stundom riklig), diverse ruderat ängsvegetation I kulturgränsen. Ej helt ovanlig som naturaliserad i öppen-halvöppen, mesohemerob ängs- och ängsgläntvegetation: örtbackar, markhällar, friskängar (betesmark, kraftledninggar m.m.), lövbryn, ek- och björkhagar, parker, diverse lövsnår i kulturomgivning T.o.m. sedd i nästan oligohemerob vegetation: välbevattnad, sluten, f.d. björkhage tillsammans med Melica nutans, Pyrola minor m.tl. (Ramsberg S: Grimsö V-ut[!]).
Torr-frisk mull; d:o, humusrik eller humusfattig, euhemerob mineraljord av växlande textur. Således edafiskt föga anspråksfull. Öppet ljus-halvskugga. Konkurrenssvag. Betestålig.
Före 1930-talet sällsynt Jämför historik under T. alpestre agg.). Enligt utbredningskarta hos HYL. (1943b) så ännu i början av 1940-talet; ej endast i Västmanland, där endast den ovannämnda primärlokalen upptogs, utan i hela Sverige, frånsett områden i Uppland och Nordöstra Södermanland. Alltså starkt ökad under det sista halvseklet. Liksom T. caerulescens införd med olika frövaror, bl.a. nog i stor omfattning insådd med banvallsfrö. Även gräsmattsfrö.
Variation
Av gruppens raser syns " Manilla-typen" (HYL. 1943b) vara ojämförligt vanligast i hela området(!). " Dammtorpstypen" är okänd, under det att var. suecicum (Jord.) Hyl. uppgivits av Almquist från följande (främst järnvägs) lokaler: Kolbäck Gästgivargården; Herrevad vid gamla banan 1953. Munktorp S Måsta, järnvägen 1957. Nora N Hagby kvarn 1957. Ramnäs Fallet; Kyrkbyns hpl 1956. Säby Brunna, järnvägen 1957. - Enligt Almquist också samlad av Edvard Alvén i Karbenning Banvall mellan Snyten och Högfors (LD).