Allmän vid Mälaren och längs Arbogaån bort till Tingstorp i Ervalla; spridd-lokalt tämligen allmän i Mälarslättens och Skogslåglandets kulturområde längs eutrofa-mesotrofa vattendrag och vid d:o sjöar. I Bergslagen och andra oligotrofområde få lokaler vid och i auxotrofierade vatten. Klimatiskt indifferent. Ej påvisad i Hubbo, Lillhärad, Tillberga, Grythyttan, Hjulsjö, Järnboås, Ljusnarsberg, Ramsberg, Viker. Utbredningstyp: S2.
Första fynd
POST 1844 ("Galtens stränder bland hvassen").
Ekologi
Idiokorofyt. Hemerofil, gynnad av kulturföroren. Mest karakteristiska ståndorter är sanka, eutrofa strandkärr, helst yttersta zonerna i samhällen med Equisetum fluviatile, Lythrum salicaria, Potentilla palustris, Drepanocladus capillifolius (D. aduncus) m.fl. Sällsynt i vissa d:o, geogena kärr i lerbygder, t.ex. i barrskogskärr mellan Loviselund och Malmen i Dingtuna(!). Vattenhelofyt på grunt vatten i något skyddat läge (åar, större bäckar, sjöar), dels som renbestånd, dels i blandvassar med Equisetum fluviatile, Schoenoplectus lacustri m.fl. Stundom på fasta strandkanter.
Ekologi lik bl.a. Ranunculus linguas; knuten till eutrofa- mesotrofa vatten jämte strandomgivning Som vattenväxt helst på lerbotten.
Lokaler
I Bergslagen är följande lokaler kända: Hällefors Vraket (H. E. Joh. enligt SAM. 1925). Nora N Norasjön 1976(!). Norberg Glimbohavet vid Årnebo + bäcken 1976 (Norrsv.). Rosendal i åkanten samt Norbergsåns förorenade vattensystem S därom 1974(!). Skinnskatteberg Flaxen (Loh. enligt SAM. 1925). Udden i bäcken 1975(!). Västanfors Kratten 1974(!).