Tämligen sällsynt-spridd ovan Mälarslätten och SÖ. Skogslåglandet; i sistnämnda båda områdena sällsynt Ofullständigt uppmärksammad. Västligt boreal art; detta oaktat knappast obetingat bunden till västskandinaviska klimatförhållanden. Åtminstone i Västmanland kan frånvaron i SÖ antas bero dels på ofullbordad spridning, dels på, att den är oligotrof och sällan finner passande markbetingelser inom och nära de stora odlingsområdena. Den anträffas i SÖ främst i större barrskogsområdet Utbredningstyp: N1.
Har kallats allmän respektive tämligen allmän i Nora-Linde-trakten (GELLERSTEDT 1852 respektive WALL 1852, efter Hamn:s iakttagelser). Uttrycket "temmelig. allmän" i " Engelsberg" på ett ark i TI MM 1861 (G. C. Timm) bör troligen läsas "tämligen riklig". I Ängelsberg senare känd från Utsiktsberget 1913 (O. Sjöberg).
Första fynd
WAHLENBG 1824 (Skinnskatteberg). Ännu kvar där Wahlenberg och HIS. troligen såg den, på hällar NV k:an, Ö ån(1).
Ekologi
ldiokorofyt. Övervägande hemerofob. Med få undantag i gläntor i hälltallskog av skarp lavtyp och närstående hällhedsamhällen (t.ex. på bergsavsatser). Karakteristiska arter i dessa, vant. potentiellt naturliga samhällen är för övrigt Cetraria islandica, Cladonia arbuscula, C. rangiferina, Spergula morisonii, Arctostaphylos uva-ursi, Avenella flexuosa m.fl.
Som apofyt: Liksom arten i fjällen kan uppträda på naken jord i bergssluttning (WISTRAND 1962, m.fl.) funnen på dylik i betad örtbacksvegetation: Surahammar: Uggelbo, S-exp., sandig betesbacke med tramperosion, I välutvecklade ex. 1977(!). I "mager" (hedartad) klippängsvegetation i kulturomgivning: Norberg: Klacken ovan kalkbrotten, vissa år riklig 1965–74(!), Ramsberg S: Östra Glifsån V-ut, klippa i ängsglänta nära dagbrottet 1976(!), Skinnskatteberg: NV k:an, markhällar 1975(!). Ett fynd på en euhemerob ståndort (troligen tillfällig): Surahammar: Rövallsmossen 2 km S-ut, upplagsplats för massaved 1969 (B. Erikss.).
Tunn, sur lavhumus på mer eller mindre släta hällytor; annan, sur klipphumus i fördjupning och, så länge de behåller en oligotrof karaktär, på anslutande klipphyllor. KUKKONEN (1964), som behandlat artens autekologi i Fint., har uppmätt pH-värden i substratet (vanligen ca 5–10 cm djupt) från 5,4 till 5,8. Möjligen en gång funnen på kalkberggrund: Viker: Bengtstorpet 1953 (Björk. manuskript); för övrigt otvivelaktigt kalkskyende. På de båda ovannämnda klipplokal i Norberg och Ramsberg utgjorde ståndorterna silikatenklaver i eljest kalkstensdom. omgivning På liknande sätt funnen i bergssluttning NÖ Semla-Dammsjön i Västanfors just ovan en i dagen gående kalkstenskörtel 1978(!). Konkurrenssvag. Ljusälskande. Enligt KUKK0NEN (1964) "exclusively on the summits of high, round-topped rock outcrops. These are so high that the tree tops of the surrounding woods are not able to cast any appreciable shade." Omdömet stämmer ej med förhållandena i Västmanland, där växtplatserna dels ibland omges av glesa tallar och i undantagsfall lövträd, dels - i klippbranter – kan vara svagt-periodiskt beskuggade av där växande träd.
Någon utvidgning av utbredningen i SÖ för nuvarande knappast att vänta. I regel varaktig på grund av lokalernas avsides läge, ringa föränderlighet och hittills obetydliga påverkan av kulturingrepp. Individmängd växlar olika år.
Lokaler
Lokaler på Mälarslätten:
Dingtuna Sippersta skog (Lagerlund enligt WALL 1852)-73(!: barrskogsberg V Lövsta). Kung Karl Kungsör 1887 (Porat, LD, S)-1906-50 (Hamrin: nära Slogkärr). Medåker S Ekeby 1 km SV-ut, hällmarkstallskog 1977(!). Garlinge Ö-ut 1956 (Hamrin). Jeppes berg [N. Garlinge 1 km V-ut] (S. MARKL. 1976a). Säterbo Finnhäll med Väggehällar [1950-talet] (Hamrin)-74 (Löfgren). Publicerad av S. MARKL. (1976a). Hjälmare kanal 1859 (Roten, GB) -1916 (Karin Stenström: Hjälmare docka). Säbyberget [1940-talet] (Kjellmert)-77 (Löfgren). Publicerad av S. MARKL. (1976a).
