myggblomster
Hammarbya paludosa
Mer information om arten

Inom ett efter 1965 väl undersökt område i Skogslåglandet på ömse sidor om Kolbäcksån tämligen sällsynt-spridd. För övrigt ett 20-talet strölokaler i Skogslåglandet och Bergslagen; troligen traktvis förbisedd. I nedersta Skogslåglandet och på Mälarslätten i nutiden mycket sällsynt. Klimatiskt oberoende; bunden till områden med föga kulturpåverkad myrvegetation (numera främst i barrskogsområdet). Utbredningstyp: N1.

Första fynd

Hall enligt WIKSTRÖM 1824 så som Malaxis paludosa (Grythyttan: vid Loka).

Ekologi

Idiokorofyt. Hemerofob. Fattigkärr-myrkant-, mellankärr- och rikkärrsamhällen Vanligen Sphagnum-mjukmattor och övergångar mellan dem och lösbottnar. I limnogen omgivning med åtminstone tidvis gungflyartade förhållanden ibland på rätt fasta tuvor, t.ex. av Sphagnum fallax: Sala: Ekeby mosse(!); annars S. rubellum (Norberg: Ö. Djupkärra) eller S. papillosum (Västervåla: Märrsjökärret)(!). I liknande strukturer i mellan- och rikkärr (Stygietum, Sarmentosetum, Scorpidietum): Hällefors: N. Ekeberg 1958 (Lindberg) - (URSBERG 1976); Bäcketorpsmossen (BACKÉUS 1978), Grythyttan: S. Skomakarsjön S-ut (WALLDÉN 1956), Viker: Venakärret 1909 (Bergdahl) - (ANDERSSON 1973). Sistnämnda två kalkrikkärr.

Lämpliga betingelser oftast i limnogen miljö: vid igenväxande oligotrofsjöar, myrbäckar, grunda kärrgölar. I geogen miljö gärna i smala, rikligt vattenmatade, något lutande kärrdelar. I en autekologisk studie har SKOGEN (1974b) betonat, att växten kräver varaktigt stark markblöta. I hans norska undersökningsområde växlade pH-värdena mellan 5,0 och 5,9. I Västmanland således stundom i bättre neutraliserad miljö (kalkkärr).

Flerstädes på Mälarslätten och i nedre Skogslåglandet utgången på grund av utdikning. Ofta enstaka-fåtalig. Starka beståndsfluktuationer kända: 1967 i Ramnäs: Lönnbromossen 400 ex. (ERIKSSON 1967b), 1974–75 0 ex.(!). I Ramnäs: Sörbykärret [V Sörby] stod arten 1967 "så tätt i kärrets N del att man omöjligt kan ta sig fram utan att nedtrampa något exemplar" (ERIKSSON 1967a), 1975 fann jag här 1 ex. Båda de individfattiga åren kännetecknades av mycket låg sommarnederbörd.

Lokaler

Lokaler i SÖ, påvisade i senare tid: Lillhärad 1 Harsjön 1944, -47 (Edvard ALVÉN 1950; ALV respektive S). Medåker N 2 Norr-Ryby allmänning 1936 (GARSTEN 1971; GAR). Himmeta N 3 Brandfors 1957 (Hamrin) -77(!: gungfly vid kvarndammen). Säterbo 4 Utdikade sjön i barrskog ONO Säbyberget 1981 (Löfgren). Torpa 5 Dammkärret 1950 (Hamrin).

Små T.o.m. 1944. Stora Fr.o.m. 1945. Skraffering Fördeln. tro!. jämnare, frekvens högre (täml. sälls.-spridd).