Anförs med förbehåll för att vissa (särskilt i nordliga mellankärr växande) typer kan vara D. traunsteineri s.I. (med ofläckade blad).
[74]; troligen tämligen allmän i Övre Bergslagen, annars spridd-sällsynt ovan Mälarslätten. På denna femton gamla fynd, förmodligen utdöd. Utbredning oavhängigt klimatförhållanden. Den högre frekvensen inom delar av Övre Bergslagen har samband med detta områdes höga nederbörd, vilken i förening med bruten topografi ger upphov till passande ståndorter (genomsilad myrmark). Utbredningstyp som idiokor: N2? Som antropokor: N2 (fdN1).
Första fynd
HISINGER 1832b så som Orchis latifolia var. alba (se forma nedan).
Ekologi
Idiokorofyt. Begränsat hemerofil. Mellan- och rikkärrssamhällen (fast- och mjukmattor). Finns i de flesta av områdets kalkkärr. I silikatrikkärr bl.a. nedanför källkärret i Norberg: Ö. Djupkärra: Sphagnum angustifolium-S. subnitens-tuvor kring Scorpidietum (MALMGREN 1975: No 14c) och kring starka kärrdråg med pH 6,3 SV Svarttjärnen i Gunnilbo (Rafstedt & Hammar 1970 i E. MARKLUND 1975c). I mellankärr bl.a. i Sarmentosetum (Norberg: Fröbenningkärret [MALMGREN 1975: No 19]); f.ö. i diverse mer eller mindre sluttande och genomsilade fastmatte- och mjukmattestrukturer med dominerande Sphagna i bottenskiktet, i fältskiktet olika konstellationer av Carex dioica, echinata, lasiocarpa, pauciflora, Dactylorhiza maculata, Maianthemum, Molinia, Parnassia, Polygala vulgaris, Potentilla erecta, Trichophorum-arter, Vaccinium oxycoccos m.fl. (Flera av nämnda följearter förs hos FRANSSON [1972] ej till mellankärr, endast till rik eller fattig myrkantvegetation. Den av mig avsedda vegetation är dock ingendera av sistnämnda. I fattigkärr-myrkantvegetation av traditionellt slag saknas D. incarnata helt i Västmanland.)
Stundom i Phragmites-dominerade (soligena) mellankärr: Hällefors: Tomsjömossen nedanför Tomsjötorpen, Ljusnarsberg: Storhöjdens södra fot, Viker: Rödkärrsmosen (alla !).
Om förr slåtterväxt i Bergslagen är okänt. Apofytisk i varje fall på fuktig, kalkrik slig: Guldsmedshyttan: Lejakärret (SCHIÖLER 1958, m.fl.), Norberg: samhället 1955 (Hamrin & Thoren). Sistnämnda lokal sedan motocrossbana enligt NORDIN (1958). På Mälarslätten nog uteslutande i mesohemerob, slåtterpåverkad eller svagt betad fuktängsvegetation på gyttjelera: "tufvig äng" (Lundby: mellan Karlberg och Johannisberg enligt WALL 1852), "Holms ängar" (Västerås-Barkarö vid Mälaren enligt WALL 1852), "strandäng" (Kungsåra: Kilinstorp 1930, 1932 och Kärrbo: Fröholmen 1933; Wollert, VÄ), "lågäng utefter stranden" (Kungsåra: Sundängens S-del; EDVARD ALVÉN 1950).
Välneutraliserad-alkalisk kärrtorv (pH troligen ej under 5,5); kring Mälaren fuktängsmull på saltrikt underlag. Ljuskrävande. Känslig för hårt betestryck.
Försvinnandet från Mälarslätten har orsakats av torrläggning, uppodling, övergång från slåtter till hård och tidigt insatt betning, igenväxning. Angivelser härifrån omspänner åren 1846 (Fullerö; Viksäng; Lundby: Karlberg; Åkerman manuskript) -1950 (Kungsåra: Sundängen; ALVÉN). På sistnämnda lokal (först publicerad av A. JOHANSSON 1926, upptäckt av honom redan 1889 enligt Hamrin manuskript) utgången sedan området ca 1960 ombildats till naturreservat och den förr slåttade (och lätt betade) strandängen inåt torrlagts (campingplats), utåt övergått i starr-högörtäng. Ytterligare några växtplatser har i Bergslagen och Skogslåglandet ödelagts genom ingrepp (7, 12 m.fl.). Uppträder än enstaka-fåtaligt, än riklig över större områden (så i de ovannämnda Phragmites-kärren). På många lokaler påtagligt växlande frekvens olika år, vissa år 0.
Variation
Form flore alba: †"i hagen emellan Caplansgården och Ericsbo 1820; sedan ej återfunnen" (HISINGER 1832b).
Artens morfologiska variation har mycket litet studerats inom området. Var. borealis (Neum.) Hyl. har av HYLANDER (1966a) efter okända kollekter urskilts från "Viker, Kila och Irsta".
Lokaler
Ytterligare lokaluppräkning har intresse främst beträffande Skogslåglandet: Fläckebo 1 Ersbomossen (ERIKSSON 1970). Gunnilbo 2 Persbo Ö-ut 1960 (Hamrin). 3 Svarttjärnen SV-ut (se ovan). Hed 4 Spadens N-ända 1899 (Svedberg enligt SAMUELSSON 1923a; SBG). Kila 5 Bengtskärr [skogskärr S Ljömsebosjön] (NORDIN 1966). 6 Gräskärret (NORDIN 1966). 7 †Sätra 1887 (Aguéli, S) -96 (Wollert, VÄ). Ramnäs 8 Krokmossen, ca 200 ex. (ERIKSSON 1969). 9 Lönnbromossen (ERIKSSON 1967a; 1967b: 500 ex.) -75(!: några enstaka). 10 Sörbykärret [600 m V Sörby] (ERIKSSON 1967a]. Ej funnen av författaren 1975. Romfartuna N/Kila 11 Solingemyrens NÖ. lagg 1978 (ABRAHAMSSON & WALLSTEN 1979). Sala 12 †Armanbo kalkkärr, på 1940-talet fyllt med sten (A. Jansson enligt DAHLGREN 1949, 1950). 13 Ekeby mosse 1978(!). 14 Finntorpskärret [SSÖ Mergölen] (E. MARKLUND 1975b). 15 Gruvan 1891 (Danielsson, S) - (DAHLGREN 1911) -23 (NÄSMARK 1960: kalkkärr)†. Om verkligen själva gruvområdet avsågs, tycks kärret nu vara bortsprängt eller utfyllt. 16 Kolarhagsmossen [Kolarhagen 200 m Ö-ut] (E. MARKLUND 1975b) -78(!). 17 †Nära prästgården (DAHLGREN 1911). 18 (†)Stampers (Hammarström enligt LÉNSTRÖM 1888). Surahammar 19 Värsmossen, något 100-talet (ERIKSSON 1970). Västerfärnebo 20 NV Tornberget 1950 (Lohammar) -56 (Waldén).
