Talrika fynd i Sala fram till vår tid samt spridda, äldre, tillfälliga fynd på Mälarslätten och i Östra Skogslandet. Sydlig art med sammanhängande utbredning i SV. Asien och i större delen av Kontinentaleuropa S Danmark. I Sverige bofast i Uppland och, som det tycks, i Sala vid Upplandsgränsen. Oavsett om arten först infördes i Uppland (dit den kom redan i förhistorisk tid enligt ALMQ. 1965) är den skandinaviska utbredningen svårtolkad. I Sala huvudsakligen på kalkrik mark, troligen kalkgynnad.
Första fynd
Seven enligt HARTM. flora 1838 (Sala). Först påvisad i Sala av Sillén 1835 (vid kanalen; UPS).
Ekologi
Epökofyt. Erinrar i fråga om sociologi och ståndortsval om F. officinalis. Under senare decennier dock inte funnen i åkrar, end. på banvallar, i vägslänter och på annan, icke brukad ruderatmark.
Xenofyt. Neofyt. Sannolikt i regel tillförd från Uppland, först med frövaror, senare via järnvägsnätet. Regelbundet funnen i Sala under 125 år. Tycks alltså naturaliserad; kan dock vara beroende av upprepad diasportillförsel från grannlandskapet. Utanför Sala tydligen alltid tillfällig.
Lokaler
Mälarslätten: Arboga Nära Gjuteriet 1890 (Tärn., GB). Källängen [strax V föregående lokal] 1905 (Garsten, GAR)†. Hallstahammar S Näs (Iverus 1877) - [ca 1900] (Svedberg enligt SAM. 1923a)†. [Västerås: Västerås (Iverus 1875) var kanske = "ogräs i bot. trädgården" 1929 Öberg). " Ruderatmark" 1943 (Edvard Alvén, ALV) säkerligen Öbergs lokal (jfr Mercurialis annua). Upptas inte i Alvén manuskript. Förmodligen odlad och sedan självsådd i och omkring rabatterna. Försvunnen efter omplaneringar(!).]
Skogslåglandet: Sala Sevens ovannämnda fynd erhöll av WALL (1852) en utförlig kommentar: "Vid Sala mellan grufvan och staden nära landsvägen på åkrar vid genvägen jemte logarne; för många år sedan funnen af Hr Bergmästar Seven, sedan af Förf. 1848, då den fanns ymnigt växande på angifna ställe." Här också 1855 enligt N. A. Johanssons manuskript (samlad av honom under lokalnamnet "Jakob Mats kvarn" samma år, GB) och troligen ännu 1902: "på åkrar vid vägen till grufvan" (Svedberg, SBG, UPS). I olika herbarier för övrigt följande äldre Sala-ark: Järnvägen S-ut (1886), Sala (1889), Maskinfabriken (1899), Västermalm (1901), utstjälpningsplats strax N stationen (1902), Sala, tegelbruket (1905), in agro (1907), Sala (1909), Norrby tull (1919), Skälby, tegelbruket (1929). I sen tid följande fynd: Fiskarbo 1950; Strå 1954 (Morander). Banvallen mot järnvägsbron, talrik; tegelbruket; Strå kalkbruk, järnvägen [1950-talet] (Almquist). Fridhem, banvall; Storjansbo, banvall 1960 (Almquist). Sevalla Steninge (Persbo vid Upplandsgränsen), vägslänt, åtskilliga ex. 1954 (Almquist, S). Surahammar Surahammars bruk (J. A. Braun enligt HARTM. flora 1864)(†).