9; för nuvarande tämligen sällsynt på Östra Mälarslätten; en lokal i Nedre Bergslagen Stadd i spridning Utbredningstyp osäker.
Första fynd
NORDIN 1954a (lokal 7). Upptäckt 1953 (samma lokal).
Ekologi
Agriofyt. På flera lokaler redan i potentiellt naturlig vegetation: ängsädellövskog (1), lövklippsamhällen (1, 2), Alnus glutinosa(- Prunus padus)-samhällen (6, 9).
För övrigt på euhemeroba ståndorter vid bebyggelse: rabatter, utfyllnader, slänter m.m.
Frisk-växelfuktig/genomsilad lövmull; torr-frisk, troligen helst humusrik-mullartad, euhemerob mineraljord. Eutrof men ej extremt nitrofil. Skugga-öppet ljus.
Xenofyt. I Södra Sverige känd sedan 1860-talet, i vårt område mycket sen neofyt. Förmodligen inkommen med gräsmatts- och annat trädgårdsfrö och/eller trädgårdsjord. På primärlokalen 1953 kanske tillförd med S-ifrån införskaffat växtmaterial. Denna lokal möjligen bas för spridning kring Västerås, vars t.o.m. 1950-talet synnerligen välbevakade omgivning den med säkerhet nått först under 1950–60-talet På andra håll jämnårig eller föga äldre. Växtens anpassning till Västmanländsk natur har varit exempellöst snabb och spridningen kan förväntas fortsätta. Bildar lätt massbestånd (lokal 1, 4, 7).
Lokaler
Mälarslätten: Badelunda 1 Björnöns N-del 1975 (Löfg.: gården Granbo intill Björnöbron) -77(!: V-stranden i omgivning av gården Björnöändan allmän: längs klipprot, på strandklippas (lövgödslade) avsatser, i strandalskog, i sluten lind- och annan lundvegetation, delvis täckande bestånd om 1000-tals m2, för övrigt överallt riklig). 2 Hamre gård V-ut, lönndunge (tämligen riklig) + lövgödslad klippsluttning mot Mälaren och i nedanförliggande ekslänt 1977(!). Bro S 3 Kröcklinge 1960 (Ham.). Hallstahammar S 4 Kolbäcksåns brink i f.d. kvarnrännor vid Tunbo kvarn (lundartad vegetation), ymnig (MALMG. 1970). Romfartuna S 5 Lycksta, parken nära utkastställe, riklig 1977(!). Sankt Ilian 6 Apalby, bäckravinen och bäckkanten i klibbalvegetation, lång sträcka 1977(!). Västerås S 7 Läroverksbyggnaden 1953 (NORDIN 1954a: i almklyka) -70-talet(!). Småningom ymnig på många håll i stadens centrala delar, så som i häckarna längs Biskopsgatan, i Svartåns lövbrinkar vid Trappgränd och N-ut, i tomtslänter mot Skepparbacken och Västgötegatans P-plats, 8 Värmeverket på ruderatstrand vid Mälaren (WALLD. 1974).
Nedre Bergslagen: Järnboås 9 Nyhyttan, bäckravinen vid gården samt i Alnus glutinosa-Filipendula ulmaria-Urtica dioica-samhällen invid Rastälven, riklig 1976(!).