(90-talet lokaler, varav ett fåtal kända före 1950); spridd-sällsynt på Mälarslätten; troligen spridd (-lokalt tämligen allmän) i Skogslandet växande i triviala klipphedsamhällen, ej synlig alla år, tvivelsutan förbisedd i Skogslåglandet, i synnerhet i Norra delen av utbredningsområdet, kanske också i delar av Nedre Bergslagen. Totalutbredning dock uttalat sydlig med en säkerligen temperaturklimatiskt betingad utbredningsgräns i det svenska inlandet kring den biologiska norrlandsgränsen (inklusive SÖ. Dalarna). Den för nuvarande kända utbredningen i V och NV Västmanland kan därför antas överensstämma rätt väl med den faktiska. Utbredningstyp: S2.
Individantalet växlar olika år; enstaka-fåtaliga ex. gror dock vanligen alla år. Att den också av skilda anledning Helt kan utebli har påpekats av MALMG. (1970).
Första fynd
HIS. 1831 såsom S. arvensis ß pentandra (Skinnskatteberg s:n). (Lokal förklaras i HIS. 1832b: " 1/8 mil från Ersbo, på ett berg vid vägen till Bockhammar. ").
Ekologi
ldiokorofyt. Begränsat hemerofil. Klipphedsamhällen, ofta i tallskog av lavtyp. I S. Västmanland också - och företrädesvis - i mer eller mindre kulturpräglade övergångar mellan klipphed- och klippängsvegetation (på backberg och torftiga, stora markhällar, t.ex. flerstädes på Ängsö).
Som passiv eller möjligen ibland aktiv reliktapofyt flerstädes sedd i trampnött, moss- och lavfri klipphumus. Ett par uppg. syns gälla hedvegetation på mineraljord, nämligen åsmaterial, sannolikt i hemerob omgivning (jfr liknande fynd av Silene rupestris): Badelunda: Hälla (WALLD. 1955); Västerfärnebo: Skalleråsen 1845 (Post manuskript c; publicerad av WALL 1852).
Sur, tunn humus under exponerade (krön)hällars instabila lav- och mosstäcken; hellre på något djupare gromån av liknande art (i sänkor). Av vissa förf. ansedd kalkskyende, vilket också torde vara fallet i Västmanland. Några angivelser från Sala antyder dock, att underlaget i undantagsfall kan vara kalkberg: Sala: Gruvan 1915 (SAM. 1923a); Kolarhagen (DAHLG. 1923). I flera fall på silikathällar nära kalkdito men inte på de senare: Arboga: NV Kalkugnsberget 1972(!), Norberg: Klacken 1915 (SAM. 1923a) -(NORDIN 1959: urbergshäll); Bålsjön N-ut (NORDIN 1959: d:o). Ljuskrävande. Konkurrenssvag. Något tramp- och betestålig.
Lokaler
Västligast i Noratrakten 1860 (okänd insamlare, UPS). Nordligast i Norberg: Bålsjön N-ut (se ovan) och Möklinta: Mostaberg 1957 (Lohammar manuskript) = Vivastbo (LOH. 1958).
