16; sällsynt i Mälarområdet och Skogslåglandet; nio lokaler i Nedre Bergslagen, (kanske) uteslutande inom kalkområden. Sydlig art, här vid sin svenska NV-gräns. Edafiskt mycket fordrande. Utbredningstyp: S10(?).
Första fynd
Hamnström enligt HARTMAN flora 1843 (lokal 7).
Ekologi
Idiokorofyt. Närmast hemerofob men växer vanligen i något kulturpåverkad vegetation (passiv reliktapofyt). Frisk-något genomsilad ängslövskog med hassel och vanligen ädla lövträd. I potentiellt naturlig vegetation åtminstone på lokal 6.
Välutbildad, cirkumneutral-alkalisk lövmull på mineraljord av skiftande textur.
Ovanjordsdelarnas periodicitet (kanske mer utpräglad mot växtens N-gräns än i S. Sverige) är sannolikt delvis förklaringen till, att arten på åtskilliga lokaler, trots mer eller mindre frekventa besök av olika botanister, inte återsetts på många år. Att dödförklara den på dessa vore säkerligen i allmänhet förhastat. Dock måste på goda grunder antas, att den av okänd anledning (klimatskäl?, kulturingrepp?) gått ut åtminstone på lokal 4, 5 och 14.
Lokaler
Mälarområdet: Irsta(?) 1 Björnö (gammal uppgift enligt TROILIUS 1860). Kung Karl 2 Sandskogsbacken 1930 (Hamrin) -49 (Fridell, LD) -50 (Hamrin)-53 (d:o) -57 (HAMRIN & WALLDÉN 1958). Sedan förgäves sökt. bl.a. av ! Västerås-Barkarö 3 Ridö (gammal uppgift enligt TROILIUS 1860).
Skogslåglandet: Fläckebo 4 Pastorsbostadens skog (Engvall enligt WALL 1852). Kila 5 Sätra brunn [1800-talet] (gammal botanist vid Sätra enligt THORVALL 1907) = (kanske) Thulin (THULIN 1916). Ej återfunnen: "Ännu i mitten av 1920-talet återkom han [A. Thulin, teckningslärare i Uppsala] år efter år till Sätra brunn och sin bostad i Prästkammaren. ---drömde han sig alltjämt tillbaka till den tid, då han på unga spänstiga ben strövade omkring i Sätras parker och skogar, där han enligt egen uppgift funnit den sällsynta guckuskon --- och vätterosen ---. Ehuru ingen nu levande sett dessa växter vid Sätra, har man ej anledning betvivla den gamle botanistens uppgifter." (ROSENIUS-HÖGMAN 1962.) Linde S 6 Andersviksravinen 1956 (NORDIN 1956). Nora S 7 Mellan Linde och Nora (se ovan) - (FÜHR 1973: Järleåns ravin [troligen mellan Bondbyn och Hammarby], lundvegetation med hassel, ask m.m.).
Nedre Bergslagen: Grythyttan 8 Djupviken (BERGDAHL 1960). 9 Limmingen 1960 (Lindberg). 10 Västgöttorpet 1959 (d:o). Guldsmedshyttan 11 Mårdshyttans kalkområde 1950-talet (J. Lindh) (EKHOLM 1978 efter okänd sagesman: SV Nybergsgruvan). Linde N 12 Öskevik [= Näsets kalkområde?] (SCHIÖLER 1936). Nora N 13 Ö-sidan av Åsbosjön respektive Kolmästartorpet, hasseldunge [troligen samma lokal] [cirka 1929] (E. Lindberg enligt Broddesson manuskript). Norberg 14 Klacken (O. Kekonius enligt SAMUELSSON 1925). Västanfors 15 Högbyn [troligen kalkgruvan, eljest i SÖ. hasselsluttning] [cirka 1940] (Folkeson). Viker 16 Näsmarkerna 1955 (I. Andersson) - (PERSSON 1963: "företrädesvis söder om Sjöändan", vissa år riklig).
