Ca 43; tämligen sällsynt: Mälarområdet, Salas kalk- och Kilas grönstensområden, några ytterligare förekomster i hasselvegetation i Östra Skogslåglandet och ett par i Linde, varav en troligen på kalkmark. Sydligt kontinental art, svensk utbredning starkt Sydöstlig. Edafiskt fordrande. Utbredningstyp: S10.
Uppgavs av WALL (1852) efter A. E. Luhr vara allmän bland annat i Kärrbo - en överdrift, eftersom ingen enskild lokal är eller varit känd i denna s:n.
Första fynd
LOHMAN 1737 så som Baggesöta1 (Arboga: omkring staden). POST 1844 (lokal 17).
1 Av växter i Arbogatrakten med detta namn kan Gentianella campestris (se denna) och, troligare, Laserpitium latifolium komma i fråga. Sistnämnda kallas ännu av Örebroapotekaren AKEN (1764) "Hwit Baggsöta". Namnet först använt av FRANCKENIUS 1659 i Speculum botanicum renovatum; stadgat i Kungl. Maj:ts medicinalordning Pharmacopia Holmensis av år 1699. Upptogs likaså i den 1739 av riksdagen fastställda Catalogus et Valor medicamentorum (jfr LYTTKENS 1904–06).
Ekologi
Sannolikt idiokorofyt. Mycket hemerofil. Starkt knuten till örtrik gläntvegetation: på silikatmark med ädla lövträd/hassel, på kalkd:o med träd och buskar av diverse arter. I Sala stundom rikt tallinslag. Härigenom huvudsakligen på mesohemeroba ståndorter: bryn, gläntor, omgivning av stigar osv.
Några förekomster också i oligohemerob-tänkt, potentiellt naturlig vegetation. Å lokal 24 i lundbryn mot trädlöst klippkrön, på 38–39 i övergång mellan kalkhälltallskog och kalkklippäng. På 35 ymnig i kalkpåverkad tall-lövskog, som visserligen nog uppstått ur gammal beteshage men som nu är lågdynamisk och som skulle kunna tänkas utbildad utan mänsklig mellankomst.
I undantagsfall på vissa euhemeroba ståndorter, så som i lövskuggad vägskärning på kalkrik morän (36).
Frisk-måttligt torr, väl neutraliserad, ej för grund mull under ädla lövträd/hassel eller på kalkrikt underlag. Utanför kalkområdet är underlaget i regel lera. Halvskugga-svag skugga (-Öppet ljus). Ej betestålig (jfr 12, 13).
Mycket individrik på vissa lokaler, särskilt 4, 35. På många fåtalig.
Sårbar. Känslig för betning, avverkning, bebyggelse m.m.
Lokaler
Mälarslätten: Arboga 1–3 Lilla Ekbacken med omgivning 1871 (H. G. v. Stapelmohr, ARB) -(LÖFG. 1977b, 1979a: Lilla Ekbacken, Folkets park samt S härom). 4 Stora Ekbacken (WALL 1852) -1900 (Sved., UPS) -78(!: riklig längs S-brynet samt i gläntor). 5 Djäkneklinten med omgivning, flertalig (LÖFG. 1977b, 1979a). 6 Gärdselbäcken V-ut, stigbryn i granplanterad ekhage (MALMG. 1972a). 7 Koberg (LÖFG. 1976a). 8 Källängen (Ellholmen) 1861 (O. G. Blomberg, LD) [1860-talet] (C. A. Örst. enligt SAM. 1925) -(MALMG. 1972a: Kalkugnsbergets N-slänt mot Ramstigen, lövgläntor). 9 Rudmanstorp [strax S föregående] 1955 (Almq.)(†). 10 Strömsnäs 1942 (Kjell., GB, LD, UPS). 11 S. Skogen flertalig (Maxelsmossen i bryn, Kolbäckssjön Ö-ut) (LÖFG. 1979a). Kung Karl 12 Reutersbergs hästhage 1951 (Ham.) - (S. MARKL. 1976b) -77(!: några exemplar kring reservatsskylten utanför reservatet, inom detta utrotad genom betning) Kolbäck 13 Strömsholm (Iverus 1877)†. Utgången redan under 1920-talet enligt LUNDM. (1924); enligt hans menande troligen genom betning 14 Yllesta (Iverus 1977)†. Kungsåra 15 Vägen före Sundängen 1925 (A. Joh.)†. Köping 16 Djurgården 1959 (Ham.). 17 Hedströmmens stränder (POST 1844) - (EK m.fl. 1968: Ekeby vid Hedstr.). Sankt Ilian 18 Hovdestalund (WALL 1852) -80 (C. H. Joh., JOH) -77(!: V-vänt ekhasselbryn mot åker). Säterbo 19 Magnäs 1953 (Ham.). 20 Reutersberg 1951 (Ham.). Västerås-Barkarö 21 Hargen i Mälaren, 1 bestånd 1972 (C. G. Eriksson). Västerås S 22 Viksäng 1925 (Ohlin, LD; J. Jacobsson, VÄ: kasernområdet) -30 (Woll., VÄ) - [1940-talet] (Alv. manuskript: "nedersta ekbacken") -48 (WALLD. 1955: Berghamravägen) -78(!: gläntrik rest av f.d. ek-björkhage N Hamreskolan, 8 exemplar). Ängsö 23 Lund 1,5 km Ö slottet 1945 (Walld.) -78(!: igenväxande tall-lövhage nära Grisfjärden). 24 Halvvägs mellan bron och slottet 1950-talet (H. Nilsson) -77(!: Storängsberget och Storängen V-ut, flertal, ekbryn). 25 Slottet N-ut 1953 (Nordin). 26 Udde på Näs-halvön 1952 (Walld.). 27 Ängsösund 1945 (Walld.).
Skogslåglandet: Haraker 28 Gullarsbo (Almq. enligt SAM. 1925)†. Förgäves sökt 1978(!). Kila 29 Lerbäckens dioritområde (BERGSTRAND 1851) - (NORDIN 1966: allmän i myllrik skog S åkrarna) - (ABR. & WALLSTEN 1979). Linde S 30 Åfallet 1960 (Ham.). Sala Sala [1880-talet] (Hedboms manuskript): 31 Aspentorp [när?] (Almq.). 32–33 Gudmundstorp; nära prästgården (DAHLG. 1911). 34 Gruvan (DAHLG. 1923) -51 (Mor.: nära Karl Xl:s schakt) -71 (C.-G. Eriksson manuskript: Valhall V Gruvbyn, asp-björkdunge). 35 Nära Kalkbacken (DAHLG. 1911) -78(!: ca 600 m NÖ Strå kalkbruk, tall-lövskog + längs bryn, ymnig). 36 Kilvägen, askbryn och skärning mot väg 67 m.m. 1973(!). 37 Mellandammen (DAHLG. 1923). 38–39 Solbo- och Kullsbohällarna (E. MARKL. 1975b). Surahammar 40 Björsbo [1940-talet] (Thol.) -77(!: gläntig ek-björk-hasselvegetation vid stig, igenväxande mark nära sjön, 10-talet). 41 Olberga (Iverus 1877)(†). Västerfärnebo 42 Vargbackens hassellund 1978 (ABR. & W ALLSTEN 1979).
Nedre Bergslagen: Linde N 43 Mellan Bergsmanshyttan och Öskevi [1850-talet] (Wall manuskript).
