22 (Centrala kalkområdet i Sala räknat som en lokal); känd från alla regioner. Yngre och recenta fynd mycket få: lokal 1, 6, 11, 18. Tänkbar i ytterligare några kalkområden i V. Bergslagen, där den förr anträffats (särskilt 21, 22). I övrigt merendels utdöd. Att döma av totalutbredningen temperaturhärdig i hela landskapet. Tycks bunden till vissa speciella, edafiska förhållanden. Utbredningstyp: S10.
[En rad överdrivna frekvensuppgifter har publicerad Kallas sålunda allmän i Västerås (TROIL. 1860) och tämligen allmän i Västmanland (Iverus 1877), Lundby och Sankt Ilian (Lundblad enligt SAM. 1923a) och Ljusnarsberg (LIND. 1960). Huruvida den alls är anträffbar inom sistn. område, är ej till fullo styrkt. Betr. Västerås och angränsande socknar har Hamrin i brev till Almquist 1953 särskilt anmärkt: "--- själv har jag aldrig sett arten här [Kungsörstrakten], inte heller i Västeråstrakten under min skoltid. " Då lokaler för arten saknas i Post manuskript, syns även uppg. "passim" för köpingstrakten (POST 1844) vara tilltagen i överkant.]
Första fynd
POST 1844 (Köpingstrakten: passim). Första fynd 1839 (lokal 3).
Ekologi
Troligen idiokorofyt. Ståndortsuppgifter saknas helt utom beträffande 11 och 18, vilka hyser potentiellt naturliga kalkklippängssamhällen Det är tänkbart, att arten ursprungligen ingått i sådana. För övrigt sannolikt genomgående som apofyt – på strandlokaler (9 och kanske 7 troligen = strandfuktängar) beroende av slåtter och betning, på inlandslokaler av betning, röjning m.m.
Sannolikt alltid på saltrikt substrat: genom närvaro av kalkrik berggrund (11, 16, 18, 21 22, kanske fler i Bergslagen), nitratanrikning i strandmiljö efter sjösänkning (1) eller inverkan av nyligen tillandad, allmänt saltrik mineraljord (lera, gyttjelera) (de flesta lokalerna vid Mälaren). Växer i det första fallet under torra förhållanden, i de övriga under fuktiga (växelfuktiga). Konkurrenssvag. Ljusälskande. Förmodligen betesgynnad.
En verklig minskning på hemeroba ståndorter har ägt rum sedan 1800-talet Kring Kungsör och Västerås kan som skäl anges utdikning, igenväxning och bebyggelse. På vissa av bergslagslokaler kanske blott tillfällig, ofrivilligt spridd med frövaror m.m. under 1800-talet-början av 1900-talet (t.ex. i Hjulsjö, Järnboås och Nora). Troligen också tillfällig i Möklinta. Ingen spridning äger rum i vår tid.
Sårbar.
Lokaler
Mälarslätten: Arboga 1 Karsnäs udde 1976 (Löfgren, ARB). Lokal ansluter till den grupp av förekomster, som efter Hjälmarsänkning etablerades på en rad nybildade Hjälmaröar (jfr CALLME 1887, GREVILLIUS 1892, 1893). Kung Karl 2 †Skillinge uppgårds- och norrgårdshagar 1851 (Lönnroth enligt SAM. 1923a; UPS). Kungsör 1852 (Törnqvist, UPS). Köping 3 På en ängsslätt vid Brunna 1839 (Post, S). Lundby 4 Kanik-Lundby 500 m Ö-ut 1894 (H. E. Joh. enligt SAM. 1923a; S) -1937 (Eskil Alvén, ALV, 8 ex.)†. Enligt Edvard Alvéns uppgift till Hamrin = "mellan Biskopstorp och Kanik-Lundby". Tänkbara områden O, S och SO Kaniktorpet noga undersökta av författaren 1978 utan återfynd. Mellan Biskopstorpet (nu borta) och Kaniktorpet gick förr en använd, bitvis fuktig vinterväg. Denna nu igenväxt av gräs, lik en bred stig. Västerås-Barkarö 5 Almö-Lindö 1933 (Holmström). Västerås 6 Elba (Lohammar enligt SAM. 1923a) -53 (Edvard Alvén manuskript) -57 (Nordin). Hittills ej återfunnen av författaren (1970-talet). 7 †Stallhagen 1846 (Åkerman manuskript). 8 V. Holmen (Lohammar enligt SAM. 1923a). 9 †Viksäng 1846 (Åkerman manuskript), [1840-talet] (Ahlm enligt SAM. 1923a).
Skogslåglandet: 10 Möklinta. s:n 1905 (Bjure enligt SAM. 1923a; vid. Sam.). Sala 11 Gruv- och Mergölenområdet i Centrala kalkområdet: Sala 1889 (C. H. Joh., JOH). Nybygget, kalkklippor 1889 (Aguéli, SJ. Gruvan 1891 (Dan., S) -99 (Rund., LD) -1904 (Dahlgren, LD) = vid Knektschaktet, "i kalkens skrevor" (DAHLG. 1950)(†). Mellan gruvan och Stampers 1902 (Svedberg, UPS, SBG) (E. MARKL. 1975b: Solbo- och Kullsbohällarna) -78(!: Solbohällarna allmän). Kolarhagen 1919 (Dahlgren; S). - Först publicerad Från Sala av DAHLG. (1911).
Bergslagen: Hjulsjö 12 Grängshyttan (BINN. 1921). 13 Min Hultatorpet och Älvhagen 1917 (BINN. 1921; S). Järnboås 14–16 Göranstorpet; Hultatorpet; Lindsgruvan (BINN. 1921). Nora N 17 Fåsjöhyttan (d:o). 18 Kalkudden (Bergsmanshyttan), Ca-klippor vid sjön 1928 (Broddesson manuskript) -63 (Björk. manuskript). 19 Striberg (Vahl. enligt SAM. 1923a). 20 Lindberget 1926 (K. Holm, LD). Viker 21 Bengtstorpet 1880 (Reut., GB). 22 Vena 1911 (Bergård., BER).
[Oviss en uppgift i Lohammar manuskript 1950 frän Västerfärnebo: Källbergs källa (Knipkällan), ett fynd som L. aldrig publicerad och inte heller omnämnde i annat sammanhang. Lokal senare besökt av flera, även av författaren, utan återfynd.]