Ca 18; vid starkt eutrofa vatten i S. och Ö. Västmanland; varibland Arbogaån med spridda, återkommande bestånd från Ervalla i V till Arboga i Ö. Spridning ofullbordad. Torde ej i högre grad komma att tränga in i oligotrofbygderna men kan tänkas nå Norbergsåns förorenade vattensystem. Kanske klimathärdig i hela landskapet. Utbredningstyp ännu något osäker.
Första fynd
HAGLUND 1910 (lokal 12); DAHLGREN 1910b (lokal 11, 12). Först funnen 1898 (misstagen för S. sylvaticus) (lokal 14).
Ekologi
Osäker agriofyt. Starkt hemerofil. Utnyttjar hemeroba översvämningszoner med låg konkurrens: vid vattendragens lopp genom kulturområden (lokal 2, 3 a-g, 17), mark, som (nyligen) blottats genom sänkning/torrläggning av sjöar och dammar (6–8, 9?, 12, 16, 18) och miljöer, utsatta för starka, kulturbetingade vattenståndsfluktuationer (14). I eutrofa diken på 11, 15, delvis på 3, 12.
I nästan potentiellt naturlig vegetation i några "ålundar" vid forssträckor (1 a-b, 4); i annan oligohemerob miljö på 13. Vattenföringen ej fullt naturlig på någon av dessa lokaler.
Lämpliga, sammanfattande benämning på de vegetationstyper, där den förekommer, saknas. Följeväxter triviala, skiftar från plats till plats.
Fuktig-starkt växelfuktig, humus- och näringsrik, ofta genom kulturpåverkan extremt kväverik, helst lerrik mineraljord; "blottad och bar torfjord af cirka 1 dm:s mäktighet, hvilande på lera" (DAHLGREN 1910b). Konkurrenssvag, tillhör "pionjärsamhällen". (Skugga-)halvskuggaöppet ljus.
TroIigen akolutofyt. Sen neofyt. Första svenska fynd sannolikt 1878 (VESTERLUND 1911). Knappast (mycket) äldre i Västmanland. Enligt SERNANDER (1911) skickad för såväl epizoisk som endozoisk långspridning. Till Västmanland kanske från Värmland eller Södermanland. Under senare tid tycks nya lokaler ha tillkommit också genom driftspridda diasporer (Arbogaån). Nog stadd i spridning, samtidigt som vissa euhemeroba förekomster kan väntas gå ut genom fortlöpande igenväxning. Ofta sparsam. Vid lämpliga betingelser ymnigt.
Lokaler
Mälarslätten: Arboga 1 a-b Arbogaån vid Grindberga (Nästkvarn) och Höjen [N föregående], småbestånd 1975–76 (LÖFGREN 1976b, 1980b; ARB). Ervalla S 2 Järnvägsbron N Ervalla station 1912 (H. av Segerstad, S) -18 (SAMUELSSON 1923a: 2 ex.; GB, LD, S, UPS). Fellingsbro S 3 a-g. Längs Arbogaån mellan Ålsäng och Arboga-gränsen talrika förekomster i strandlinjen, från 1–4 exemplar till bestånd om ca 2 m längd; även 5 kraftiga exemplar i åkerdike 1929 (Broddesson manuskript). 4 Frötuna ålund, flertalig ca m2-stora bestånd 1976 (LÖFGREN 1976b). 5 Oppboga ålund, tämligen riklig 1978 (Löfgren). Kolbäck 6 Ladugårdssjön, riklig 1973(!). Säterbo 7 Hjälmare docka [mestadels torrlagd], par 100 m2 1976 (LÖFGREN 1980b; ARB) -77 (Löfgren & !).
Skogslåglandet: Fellingsbro N 8 Övresjöns strand + avloppet vid Västansjö 1954 (Almquist, S). Linde S 9 Lindesjöns strand strax S staden 1955 (Svedberg, SBG, UPS). 10 Vedevåg i ån, mest steril 1953 (Almquist). Möklinta 11 Landsvägsdiken mellan Enåker och Möklinta [nära Hallaren] (DAHLGREN 1910b) - (Almquist enligt SAMUELSSON 1923a: Lövsveden [SV Högbo]) -30 (Wollert, VÄ; Öberg, KJN) -37 (Eskil/Edvard Alvén, ALV: riklig). (Sedan inte sökt.) 12 Den ca 1900 sänkta sjön Hallarens forna botten 1909 (HAGLUND 1910: i två diken, 20-talet tuvor) -1909, 10 (DAHLGREN 1910b; LD; Dahlgren enligt SERNANDER 1911: "på en mängd lokaler öfver ett stort område, hufvudsakligen i diken) - (Almquist enligt SAMUELSSON 1923a: Stora Hallarsbo). 13 Ö. Bännbäck, flack bukt av Dalälven, kring bäckmynning + blottad botten utanför, riklig 1976(!). Näsby N 14 Lillsjön vid Frövifors 1898 (O. Borge, S) = Frövifors pappersbruk 1925 (Lundman enligt HOLMBERG 1926; Lundman manuskript 1925-28a: övre dammen vid Frövifors bro, på "dy", tre bestånd om ca 30, 8 och 1 m2; UPS, UPSV). Sala 15 Katrinelund, dike [vid den tappade Saladamm] [ca 1920] (Almquist enligt DAHLGREN 1923). Västerfärnebo 16 Gorgens V-sida 1950 (LOHAMMAR 1951). 17 Svartån nedanför Forsbo (LOHAMMAR 1951). 18 Lasjöns Ö-ända, "en vacker förekomst" 1950 (LOHAMMAR 1951; Lohammars manuskript).
[Den i MALMGREN (1970) publicerad förekomsten från Hallstahammar S (belägg vidimerat av två botanikprofessorer) ej denna art: se Scirpus sylvaticus forma.
Strax utanför området funnen i den samtida med Hallaren tappade Klasbomyran vid Sala-gränsen samt på Sjömosjöns S-strand vid Fellingsbro-gränsen (på sistnämnda lokal bestånd om 30 m2 på tidvis översvämmad båtplats enligt LÖFGREN 1976b).]
