Allmän i Mälarområdet:s kulturtrakter; högre upp på Mälarslätten spridd-sällsynt; i Bergslagen tämligen ofta på kalklokaler (särskilt vanlig i Uskavi-Havsta-område i Guldsmedshyttan) ; för övrigt spridd-sällsynt med stora luckor i oligotrofområde (bl.a. i hela Skogslåglandet, frånsett Sala). Övervägande i lågtrakter och på eljest klimatgynnade ståndorter. Härdig på högre nivåer, förutsatt att gynnsamma edafiska förhållanden råder. Utbredningstyp: S2.
Första fynd
KIHLMAN 1826 såsom oxläggor (Kumla s:n). (Wahlenberg manuskript 1821 efter ex. i herbarium HISINGER: "är i vår funnen uti Promenaden" vid Skinnskattebergs herrgård. Såsom hittills enda fynd av arten i Skinnskatteberg avser uppgift eventuellt en förvildad förekomst.)
Ekologi
På omkring 300 m höjd ö.h. och däröver i Ljusnarsberg: Brattberget, "i ett stråk på flera 100 meter, dels å äng, dels i gråallund", enligt Björk manuskript 1963 (såvitt känt ej på kalkpåverkad mark) samt vid Hällaboda i Guldsmedshyttan (på morän): "Sluttningen har en mycket rik vegetation, med bl a gran, björk och asp i trädskiktet. I buskskiktet som inom vissa partier är mycket tätt ingår hassel, lind, lönn, rönn och olvon. --- i fältskiktet kan nämnas gullviva, skogsvicker, brudsporre ---" (EKHOLM 1978). Detta område förr slåttermark.
Idiokorofyt. Mycket hemerofil. Torde i det äldre naturlandskapet ha haft goda möjligheter att kolonisera och bibehålla sig dels i kalkhälltallskog och kalkklippängar, dels - genom sin förmåga att överleva rätt länge i skuggigt läge - i temporära lövgläntsamhällen (i stormluckor och liknande). I potentiellt naturliga kalksamhällen av ovannämnda typ nu bl.a. Arboga: Kalkugnsbergets kalkhälltallskog (avsnitt med ej för tunn jord) (MALMGREN 1972a), Nora N: Bergsäng N-ut, kalkklippa i kärrbryn(!), Guldsmedshyttan: Näsuddens SV-näs, Linde N: Talludden (båda EKHOLM 1978). Förutom i talrika, hemeroba ängslövskogsgläntor (särskilt i Mälarområdet) i SÖ även i sluten lundvegetation med hassel och ädla lövträd, t.ex. Västerås-Barkarö: Enhagen V-ut och Ekuddens lund(!). I båda fallen mycket fåtalig på mark, som var öppen under 1800-talet
Överallt främst apofyt i mesohemerob-euhemerob ängs- och gläntvegetation: vanligast frisk-måttligt torr (betesmark, kraftledningsgator m.m.), mindre ofta torr, då endast i örtbackar. I gläntvegetation i silikatområde lierad med lövträd (helst ädla, även asp, björk m.m.) och -buskar, i kalkområde också med barrträd. Ibland på gammal kalk- och grönstensvarp, i skärpningar i rika bergarter m.m.
Torr-frisk, måttligt, sur- alkalisk mull. Underlag skiftande. (Skugga-)halvskugga-öppet ljus. Betesgynnad.
Till åtskilliga nordligare lokaler troligen från början spridd med frövaror och hö under senare århundraden. Stundom riklig, särskilt i lövängslik vegetation, såsom på Österängen i Strömsholm (i vår tid decimerad genom rovplockning). Följande frekvensutsaga beträffande Norbergs by med omgivning vid slutet av 1800-talet torde dock vara överdriven: "I alla hagar och dungar växte den doftande blomman så tätt att du kunde plockat en stor bukett vid dina fötter var du stod. Över hela nejden svepte hennes doft ---. Barnen bar hela fång med sig till skolan och till byn. I alla fönster stod bukiga blänkande kopparkrukor fulla med gullvivor." (HIRDMAN 1967.) - Ofta odlad och förvildad nära tomter och ödetomter.
Lokaler
Nordligaste, troligen ej förvildade förekomster utanför kalk- och grönstensområde:
Skogslåglandet: Fläckebo 1 Axholm 1845 (Post manuskript a). Förvildad? Gunnilbo 2 Storön i Stora Kedjen, nedanför berget, "en ymnighet" 1870-talet (EKSTRÖM 1928). Karbenning 3 Hästbäcksdalen 1956 (Waldén)-77 (!: allmän längs hela den S-vända dalsidan i betad och obetad ängs- och lövsläntmark). 4 Snytsbo (Engstedt enligt SAMUELSSON 1925). Förvildad? 5 Örbäcksdalen, öppna betesmarker 1977(!). Kila 6 Högbo, åskulle (NORDIN 1966). Sala 7 Katrinelund (DAHLGREN 1950) -77(!: glänta i ädellövlund). Möjligen förvildad.
Nedre Bergslagen: Guldsmedshyttan 8 Hällaboda: se ovan. 9 N yberget, äng 1977(!). Norberg 10 Andersbenningen 500 m Ö-ut, sparsam (Lohammar enligt SAMUELSSON 1925). 11 Ö. Djupkärra (Lohammar enligt d:o) -74 (MALMGREN 1975: riklig i brant, S-vänd dalsida, nu granplanterad). 12 Rosendal (Lohammar enligt SAMUELSSON 1925). Förvildad? Ramsberg N 13 Flögfors 1957 (Sundholm). 14 " När Löa backar lysa / av vivors gula blänk" (HASSELBLAD 1922). Västanfors 15 Andra Sidan V-ut, björkglänta på litet berg 1977(!). Förvildad? 16 Bastmora 1956 (Waldén). Åslövhagar?
Övre Bergslagen: Hällefors 17 Gillershöjden (J. E. Johansson enligt SAMUELSSON 1925). Ljusnarsberg 18 Brattberg: se ovan. - Enligt LINDBLAD (1960) 5–9 av honom kända lokaler i Ljusnarsberg.
