Allmän i Bergslagen; allmän-tämligen allmän i myrrika skogstrakter. i Skogslåglandets övre delar. I t.ex. Ramnäs mer än 20 lokaler (1976, B. Eriksson). Glesnar mot samma regions nedre delar och blir sällsynt i dess Ö., slättrika och myrfattiga socknar. Hittills O i Ervalla N, Fläckebo, Haraker, Himmeta N, Medåker N, Munktorp N, Näsby N, Odensvi N, Sevalla, Skultuna N, Tillberga N. Inga fynd på Mälarslätten Tillhör oligotrofområdet, är hemerofob och har en nordlig utbredning, vilket är de viktigaste skälen till frånvaron i S och SÖ. Utbredningstyp: N2.
Första fynd
HISINGER 1831 (Skinnskatteberg: L. Kärrgetsjön). Wahlenberg manuskript 1821 (samma lokal).
Ekologi
Idiokorofyt. Hemerofob. Rikkärr-myrviddsamhällen (blöta strukturer). Mellankärr: lösbottensamhällen (Stygietum), mjukmattsamhällen och övergångar mellan mjukmattsamhällen och fastmattor (ofta i små tuvsänkor); blöta lågtuvfastmattor. Vissa förekomster syns tillhöra fattigkärr-myrkantsamhällen Strandväxt i nedre geolitoralen, åtminstone i Övre Bergslagen, på glest bevuxna, humusrika, sandiga-moiga sjö- och åstränder(!).
Vid tillfälle som apofyt på upptrampad, blöt, väl humifierad kärrtorv: lokal 4 samt strandkärr vid Silvtjärn i Norberg, upptrampat av fritidsfiskare(!). Jfr 3.
Lokaler
Den kända SÖ-gränsen bildas av följande lokaler: Skogslåglandet: Bro N l Himmetasjön NÖ-ut 1958 (Hamrin). Fellingsbro N 2 Krokmossens flarksystem (i NÖ) 1977(!). Hallstahammar N 3 Ö. Bredmossen, kärrester, sparsam i älgtrampsblottor (MALMGREN 1970). 4 Horsmossen, orienteringsstig i glänta, riklig (MALMGREN 1970). 5 †Laggars vid sjön + V. Bredmossen (IVERUS 1877). Kila 6 (†)Solingemyren [äldre kollekt] (S). 7 †Sätra (WALL 1852) - (THULIN 1916). Lillhärad 8 Harsjön (WALLDÉN 1955). Sala 9 Ekebymosse 1922 (Näsmark). Surahammar 10 Värsmossen, riklig 1976(!). 11 Västersjön (ERIKSSON 1971).