Spridd-tämligen sällsynt på Mälarslätten, V-ut till Arboga; N härom med något undantag kalkbunden, lokalt mera vanlig, så som i Mergölenområdet i Sala. Saknas helt (också i kalkområdet) i Norra och Nordvästra Västmanland, främst av klimatskäl. Sydlig, värmekrävande. Utbredningstyp: S5.
Första fynd
POST 1846 (Köping: Norsa by). Först funnen 1835 av Sill. ("Sala"; LD).
Ekologi
Idiokorofyt. Mycket hemerofil. Ursprunglig i första hand i kalkklippängssamhällen, dess nu vanligaste hemvist Norra Mälarslätten: Linde N: Killingön (EKH. 1978), Talludden i Usken 1882 (E. L. Svensson, S) – (EKH. 1978); Nora N: Kalkudden (Bergsmanshyttan, Oskarsvik) [1850-talet] (Wall manuskript) - (EKH. 1975); Viker: Stora Udden (Bengtstorp) 1904 (Bergd., BER) - (EKH. 1975), Röjängen-klippan m. fl. hällar inom Näsmarkerna 1955 (I. And.) -76(!); Sala: Östra Vargstuguängen, Solbohällarna, Kullsbohällarna, Gravhagsskogen m.m. (!, känd sedan 1800-talet). Flera av ovannämnda lokaler i anslutning till tallvegetation. I Viker: Näsmarkema i Pinus-Juniperus-Brachypodium pinnatum-samhällen på tämligen torr kalkmorän(!).
Söder-ut osäkert inhemsk, dock flerstädes i närmast potentiellt naturlig vegetation : Storängsbergets öppna, ekomgivna krön på Ängsö(!), andra, liknande klippängar på Ängsö(!) samt möjligen på andra Mälaröar; Stora Ekbackens lundklippa i Arboga(!); lövbevuxen forsholme vid Sörkvarn i Hallstahammar S (Iverus 1877) - (MALMG. 1970).
Flest förekomster på mesohemeroba-euhemeroba ståndorter: sällsynt men riklig i obetade örtbackar: Badelunda: åsen N Sörby(!), Björksta: ändmorän N Nynäs(!); torra lundbryn och andra lövgläntor; ängsrenar, åkerholmar, banvall, skärningar i skiftande mineraljord (tidig, varaktig kolonisatör).
Frisk-tämligen torr (på kalkhällar mycket torr), ofta föga näringsrik men väl neutraliserad-alkalisk mull eller humusanrikad, blottad mineraljord. Underlag skiftande. På silikathällmark endast i fördjupningar och under inverkan vv lövfall. Skyr ej lera (riklig t.ex. längs Stora Ekbackens S-bryn i Arboga m.m.). Varmt läge. Halvskugga-öppet ljus. Troligen beteskänslig.
Ej stadd i nämnvärd spridning
Lokaler
Flertalet nordliga lokaler ovan nämnda. Härjämte Kila Sätra brunn (Källander enligt SAM. 1925)†. Kan ha varit inplanterad. Mellan Stora Berga och Lerbäcken, dioritområdet 1962 (NORDIN 1966). Linde N Siggebohyttan [N-ut] 1925 (Th. Nyholm, LD). Nora Hammarby [herrgård) (P. Larsson enligt SAM. 1925)(†). Odlad? Surahammar/Skultuna N Någonstans "ett stycke Ö Surahammar" i bryn 1960-talet (B. Eriksson), kanske = Skultuna N: Bovallen 1976 (B. Eriksson). Odlad? Sala Förutom i kalkklippängar funnen bl.a. i frisk lövgläntvegetation, t.ex. i betesmarken Gruvbyn(!).
[Som odlad mycket sällsynt i Västmanland. Antagandet, att arten på vissa av nyss uppräknade lokaler kan ha varit inplanterade saknar dock inte fog; nyligen t.ex. inplanterad på "skogstomt" "vid Rockhammar" (meddelat av S. Nilsson genom Löfg., 1979).]
