1; Mälarområdet: Västerås S "Tagen af afl. D:r Hall för många år sedan [= troligen slutet av 1700-talet] på Mälarestranden vid Stallhagen, men sedermera aldrig återfunnen." (TROILIUS 1860).
Enligt HULTÉN (1971) svensk N-gräns för arten, som är sydligt suboceanisk-sydlig, i Skandinavien koncentrerad till kusternas och några större, sydliga inlandssjöars närhet, däremot ej utpräglat halofil. Utbredningstyp: S13.
Ekologi
Troligen epökofyt. Att döma av lokalangivelsen funnen i örtrik, åtminstone tidvis betad, lågvuxen strandängsvegetation (på samma plats bl.a. Trifolium fragiferum). Lokalen ännu vid 1800-talets mitt, isolerad från dåvarande stadshamnen, som var belägen på Ö. sidan av Svartåns mynning och saknade broförbindelse med stallhagsmarkerna. Syns därmed snarare ha varit en bofast kustrelikt (sedan värmetiden) än en med sjöfarten i senare tid införd efemerofyt. Om den i så fall försvunnit på grund av ogynnsamt temperaturklimat eller på grund av ändrade markförhållanden (t.ex. en fortlöpande utsötning) är ovisst. Det ursprungliga invandringssättet likaså okänt.