LILJEBLAD 1797 (Sala: Sandrymningen vid gruvan). LILJEBLAD 1798 (Kila: Vid Sätra [ = Sala *]). Ett äldre omnämnande möjligen i Afzelius manuskript [1770–80-talet] (Sala: "--- i en ödelagd grufwa, kallad Hr Stens Botten").

* Då ingen Sala-lokal nämns hos LILJEBLAD (1798), måste tas för givet, att den där anförda Sätra-lokalen utsatts av misstag och att han i verkligheten avser den i resedagboken 1797 antecknade Sandrymningen-lokalen. Arten har för övrigt inte vid något tillfälle anförts från eller samlats vid Sätra brunn.

Epökofyt. Liksom D. nemorosa karakteristisk särskilt för (kalkrik) slagg och gruvvarp. På andra ståndorter (nedan) förmodligen tillfällig.

Troligen neofyt och helt och hållet xenofyt. Om spridningsvägarna inget närmare bekant. Förmodligen insådd med främmande frövaror på Hälla äng.

Mycket sårbar. Hot: igenväxning.

Mälarslätten: Arboga Källängen 1905 (Garsten, ARB, 2 ex.)†. Badelunda "på Hälla äng i grannskapet af Balundsås bredvid landsvägen nära en bäck ymnigt" (WALL 1852). Samlad 1852 av C. H. Joh. (JOH), vilken på etiketten tillfogat: "nunc 1892 emortuus". Tycks sist ha setts 1855 av C. Zachriss. (LD), vilkens lokaluppgift "Västerås'.' väl får antas gälla Badelunda-lokalen lrsta Klinta äng [helt nära föregående lokal, kanske densamma) 1845 (Forelius enligt SAM. 1923a).

Skogslåglandet: Sala Från gruvområdet, där den under 1700-talet var känd från de båda närbelägna gruvorna Sandrymningen och Stens Botten (se ovannämnda, många insamlare (GB, JOH, LD, SBG, UPSV, VA). Äldsta anträffade ark från 1836 (Sillén, LD), det sista före vår tid fr. 1906 (E. Thorbjörnss., GB) I. 1909 (R. Larss., LD: "Sala"). Som ett mått på insaml:s omfattn kan nämnas, att Svedberg 1902 tog minst 28 ex. (SBG, UPSV). Sedan dess ej sedd vid gruvan förrän 1978, då jag fann den på gammal, ännu ej tallbevuxen kalkvarp vid Stens Botten: 14 + 4 blommande ex. (UPS). Ståndorten den sista av högre växter nästan okoloniserade resten av de varpmassor, som upplagts runt brottet. Dessa för övrigt tallbevuxna. Direkt anknytning till denna förekomst hade en annan, av WALL (1852) omnämnd: "vid hyttan äfven ymnigt". Troligen På slagg I. "after". Lokalen anförs sist av DAHLG. (1911). Hyttan nu efterträdd av siloanläggning Uppgavs vidare av DAHLG. (1911, 1923) från prästgårdens grannskap, Olof Jons damm, Öster-Sala, Norrby backe, Löjtnantsberget och Brodd bo nära Möklintavägen samt samlades på en äng vid Hättskär 1836 (Sillén, LD). I flertal eller alla fallen nog mer eller mindre tillfällig

[Föga sannolik en uppg., som efter okänd sagesman intagits i ÅLIND (1974a): Västanfors: på Kottmossen, 1 ex.]