60 (varvid Ridön räknas som en lokal.); tämligen allmän i Mälarområdets lundtrakter, f.ö. sällsynt i Mälarområdet och Nedre Bergslagen; en spontan förekomst i Skogslåglandet (50). Den i SÖ till lägsta och yngsta nivåer inskränkta utbredningen antyder stora fordringar i trofiskt och klimatiskt avseende. Klimatgränsen överskrids i Nedre Bergslagen vid optimala edafiska förhållanden (nästan enbart på kalkgrund). De NV. förekomsternas ålder är oviss. Möjligen Värmetidsrelikt på 50. Utbredningstyp: S10.
Första fynd
POST 1844 (lokal 21; Kungs-Barkarö: Barkarö) och Wall hos FRIES 1844 (Västeråsfjärden "på flera öar") så som Convallaria multiflora. Först nämnd som odlad, kanske av västmanländsk proveniens, av DYBECK (1842) (Köping: Skovsta i en täppa).
Ekologi
Idiokorofyt. Tämligen hemerofob. Rik ängslövskog på frisk-genomsilad eller svagt växelfuktig mark. I SÖ med hassel/ädla lövträd, på kalkgrund i Bergslagen också med asp, gråal m.m. Alnus glutinosa-Fraxinus-Prunus padus-samhällen (lokal 43).
Ståndorterna ofta präglade av tidigare betesskeden (t.ex. 7, 12, 20); tål på vissa lokaler, så som 14, som reliktapofyt svagt betestryck i något utglesad lövskog.
Frisk-genomsilad/svagt växelfuktig, föga sur-alkalisk, välutbildad lövmull. Underlag vanligen mineraljord av växlande textur, på 26 delvis mulltäckt silikathällmark. Skugga-svag skugga. Känslig för starkt betestryck (jfr 1), i synnerhet kanske för klövtramp.
Tycks alltså delvis ha återkoloniserat gamla lundhagar efter betets avlysning. Annan ökning ej känd. Vanligen i smärre, glesa kolonier.
Lokaler
Spontana förekomster:
Mälarområdet: Arboga 1 Källängen (Källängslund) 1873 (Stapelmohr, ARB) -1977(!). Även kollekter i GB, LD, UPS. för nuvarande genom betning mycket sparsam. 2 Ås flerstädes: Lund vid vägkorset S Frösshammar 1933 (Morander); Torsudden (Ås udde) 1956 (Almquist) - (S. MARKLUND 1976a). Irsta 3 Björnön (WALL 1852) -1973(!). Kungs-Barkarö 4–11 Nära Botten; Framnäs; N Fröstuna; Mörkrets backe; N skolan; N Stensborg; Tallholmen; V Ulvesund (POST 1844, Hamrin 1950-talet, WESSBERG 1975, !1970-talet) Kung Karl 12 Sandskogshagen (Svedberg enligt SAMUELSSON 1923a) -77(!). Rikt bestånd 1977 i halvsluten, förr betad lundvegetation med hassel utanför reservatet, inom detsamma förintad genom röjning ca 1970. Kolbäck 13–20 Billingen; Ekholmen; Häggholmen; Jordmarken; Lindholmen; Nyckelögrundet; Oxhagen; Österängen (Iverus 1877, Almquist, Lundman enligt SAMUELSSON 1923a, WALLDÉN 1955, E. MARKLUND 1974a, !1970-talet). Köping 21 Köpingsön (POST 1844; 1892, Bäärnhielm, GB) -1975 (S. MARKLUND 1978). 22 Malmön 1950 (Walldén). Lundby 23 Lövudden 1947 (Walldén) -76(!). Malma S 24 Torp 1958 (Hamrin). Subspontan? Munktorp 25 Hovgården (Svedberg enligt SAMUELSSON 1923a). Rytterne 26 Askholmen 1949 (Walldén) -76(!). 27 Fiholm (Lundman enligt SAMUELSSON 1923a). 28 Gräggen 1949 (WALLDÉN 1955). 29 (†)Nyckelön (Iverus 1877). 30 Åholmen 1958 (Almquist). Torpa 31 Lilla Galtryggen 1950 (Almquist) -51 (Hamrin). Västerås S-Västerås-Barkarö 32–42 Almö-Lindö; Elba; V. och Ö. Holmen; Hovaren; Högholmen; Högholmsskär; Kattskär; Ridön flerstädes; Rybergs holme; N. Stengrundet (många uppgifter och insamlingar fr.o.m. WALL 1852 t.o.m. 1970-talet). 43 Ekuddens lund 1973(!). 44 Fullerö-trakten (TROILIUS 1860) -1973(!). 45 Gångholmarna (WALL 1852)(†). 46 Hjortsbergsvik (TROILIUS 1860) -1973(!: lund V Enhagen). 47 SÖ Holm 1947 (WALLDÉN 1955). Ängsö 48 Markskär och omkringliggande holmar (TROILIUS 1860) - (WALLDÉN 1955). 49 Uddar SÖ Näs 1952 (WALLDÉN 1955).
Skogslåglandet: Linde S 50 Andersviksravinen i vegetation med Ulmus, Corylus m.m. 1952 (Nylund)-76(!: tämligen riklig, välutvecklad).
Nedre Bergslagen: Grythyttan 51 Björskogsnäs (ZACHAU 1926)( †?; se nedan). 52 Limbergsåsen (URSBERG 1976). 53 Skatviken 1918 (SEGERSTRÖM 1923). 54 Svartnäs 1895 (Svedberg enligt SAMUELSSON 1923a; SBG). 55 Trösvattnet vid Råforsen 1960-talet (E. Andersson: se nedan). 56 Älvestorpet (Svedberg enligt SAMUELSSON 1923a) - (URSBERG 1976: mellan Älvestorpets herrgård och Högborn, äldre aspskog). 57 Vangsviken, granplanterad ängsmark (URSBERG 1976). Linde N 58 Hagarna mellan Öskevik och Bergsmanshyttan (1850-talet] (Wall manuskript). Ramsberg N 59 Ramsbergs s:n 1855 (N. F. Ahlberg, S) = (sannolikt) Håkansboda jämte bäcken nedanför gruvorna, rarissime [1850-talet] (Wall manuskript) - (1950-talet) (Hamrin: Håkansboda). Viker 60 Älvhyttan 1955 (I. Anderberg).
[Utplanterad eller något förvildad: Fellingsbro N: Åbyhammar, förvildad i åbrinken nära gård 1975 (Löfgren). Grythyttan: Björskogsnäs, inplanterad på 1960-talet från lokal 55 ovan i en lövdunge i reservatet (muntlig uppgift av E. Andersson 1976), grupp kvarlevande(!). Nu enda kända växtplats på näset, vadan förekomst 51 kanske är utgången. Ljusnarsberg: S Hörkens f.d. station, grässlänt mot väg, glest bestånd; enligt uppgift (1978) kvarlevande sedan före 1930-talet, tillhörande stationsinspektör Nymans utplanteringar(!). Måste förmodas vara subspontan också vid Kärrbo kyrka 1960 (Hamrin) och vid Hed: Karmansbo [1890-talet] (Svedberg enligt SAMUELSSON 1923a), troligen planterad i den engelska parken. Ej återfunnen. Sistnämnda lokal upptagen som spontan av LOHAMMAR (1938a) och HULTÉN (1950 och 1971).
Att arten tillhörde 1800-talets och det tidiga 1900-talets trädgårds- och parkmaterial bestyrker ANONYMUS (1933), enligt vilken storrams jämte några andra svenska lundväxter inplanterats vid Stora Ekeby säteri Rytterne "Å lämpliga platser i gräsmattor o. dyl.". Den har småningom i handelssortimentet i allt högre grad ersatts av följande hybrid.]
