Bofast runt Mälarens och Mälaröarnas stränder: spridd-tämligen allmän, inom vissa avsnitt allmän, såsom på Skutterön (WALLDÉN 1955) och Ridön (KERS 1978: "riklig längs stränderna"). Syns också vara naturaliserad vid Arbogaån (lokal 1) och på spridda lokaler nära bebyggelse högre upp i landskapet. Beständighet utanför Mälarområdet dock otillräckligt prövad. Utbredningstyp ännu osäker (troligen sydlig).
Första fynd
SAMUELSSON 1925: Rytterne: " Kalvholmen (sedan minst 25 år, A. Ridderstolpe) ", Skutterön flerstädes och Trossön (Lundman), Badelunda: kyrkan S-ut (L. Bladini). Först påvisad 1891 av Bäärnheilm (Köping: "Prostgården vid ån. Några få exemplar endast ett år; troligen skott af bortkastade planterade ex."; GB).
Ekologi
Agriofyt: potentiellt naturliga, växelfuktiga Alnus glutinosa-samhällen vid Mälarstränderna, t.ex. Västerås-Barkarö: Holmsviken, riklig(!), Ridön ("alkärr") (KERS 1978).
I mesohemerob omgivning på Mälarens allt fåtaligare, betade strandängar, såsom vid Västerängsviken på Ridön, först noterad 1948 (Walldén) och på Täcka udde i Rytterne (trampad, flack lerstrand) 1977(!). Mer eller mindre bofast på diverse euhemeroba ståndorter, både fuktiga (diken, båtlägen m.m.) och friska (parkgräsmattor och annan tomtmark).
Växelfuktig, på euhemeroba lokaler. ibland frisk mull; lövkärrtorv; humusrik, blottad, ej för torr mineraljord. Underlag oftast lera och gyttjelera; på lokal 2 åssand (med ädellövmull). Skugga-öppet ljus. Betestålig. Kräver glest, lågvuxet fältskikt.
Ergasiofygofyt (i sträng mening akolutofyt i Västmanland). Började spridas i Mälaren (först vid Uppsalatrakten) redan på 1700-talet Jämför historik hos DAHLGREN 1922, ALMQUIST 1929, SERNANDER 1948) och torde, fastän ouppmärksammad, ha börjat nå Västmanland med driften under 1800-talets slut. Nådde nuvarande Mälarutbredning under loppet av få decennier i början på seklet. Den gradvisa ökningen ytterst ofullständigt dokumenterad. Trädgårdsflykting i inlandet först fr.o.m. sekelskiftet. Sedan rätt ofta odlad som prydnad. Regelbundet saluförd men syns öka mycket obetydligt av denna anledning.
Lokaler
Förutom i tomtgränser, vid avstjälpningsplatser och liknande följande lokal i inlandsmiljö:
Mälarslätten: Arboga 1 Grindberga, åstrand [1940-talet] (Fridell) -75 (Löfgren). Badelunda 2 N kyrkogården på åskrönet, i röjningssly av undervegetation, ädla lövträd, riklig 1977(!). Finns samband med den ovannämnda primärlok? Himmeta S 3 Rosenfors 1958 (Hamrin). Rytterne 4 Vikhus, parkgräsmatta 1977(!). Säterbo 5 Reutersberg 1953 (Hamrin & Kjellmert).
Skogslåglandet: Ervalla N 6 Flåten, vid tegelbruksdamm 1957 (Almquist)-59 (Hamrin). Fellingsbro N 7 Finnåkers f.d. bruks park, vid ån 1977 (Löfgren). Kila 8 Sätra brunn nedanför Brudberget [fuktig parkäng] (NORDIN 1966)(†). Ej återfunnen under 1970-talet(!). Odensvi N 9 Valsta 1958 (Hamrin). Romfartuna N 10 Julpa park m.m. 1977(!). Västra Skedevi 11 Näverkärret 1958 (Hamrin)-59 (Almquist: smått förvildad).
Bergslagen: Hällefors 12 100 m V "N" i Nytorpet [generalstabsbladet], dikesren 1958 (Lindberg). Nora N 13 Strandparken i Nora, förvildad 1956 (Almquist).