Tämligen allmän(-allmän) på Mälarslätten; högre upp sällsynt Märkligt nog funnen riklig och, som det föreföll, stabil, längst i N vid dalagränsen (lokal 16). Samma förhållande i V. Bergslagen (jfr 15, kalklokal 17–19). Sydlig art, som under inflytande av Skogslåglandets och Bergslagens kallare och fuktigare klimat troligen blir mer edafiskt specialiserad än på Mälarslätten: sandigt-grovmoigt material på 2–5, 11, 12–14, 16; kalkrikt material på 17–19. God trivsel på enskilda lokaler ovan Mälarslätten i förening med vissa omotiverade luckor, t.ex. i Sala, gör troligt, att spridning på högre nivåer delvis är ofullbordad. Sannolikt utbredningstyp: pS3.
Första fynd
POST 1844 (Köpingstrakten: passim).
Ekologi
Epökofyt. Spridd i mesohemerob, betad eller obetad örtbacksvegetation och mesohemerob (vanligen sliten, hårt betad) frisk ängsvegetation. Flerstädes i hemeroba ädellövbryn (mot åkrar m.m.). Längst i N (lokal 16) i övergiven friskängsvegetation. Eljest på diverse lätt fuktiga-torra, glest bevuxna, euhemeroba ståndorter: båtlägen, vägkanter, renar, slänter, järnvägsområden, omgivning av grustag m.m.
Ängsmull; humusrik-humusfattig, torr-frisk(-något fuktig) euhemerob mineraljord. Underlag på Mälarslätten skiftande (lera, sand, morän), högre upp tydligen helst grovpartikelrika jordarter. Ljusälskande. Konkurrenssvag. Betesgynnad.
Troligen till stor del xenofyt. Arkeofyt. Till nordligare lokaler förmodligen spridd i tämligen sen tid som oavsiktlig inblandning i frövaror. (Jfr 14.) Numera ringa tendens till vidgning av utbredningen.
Variation
Form sublaevis Horn.: Hallstahammar S Stigren vid Valstasjön (MALMGREN 1970; S). Kolbäck Hult (Lundman manuskript 1924). Munktorp S Östhamra (Lundman manuskript 1924). Rytterne Trossöns Ö-sida (Lundman manuskript 1924). Säterbo Magnäs 1954 (Hamrin; det. Almquist). Västerås-Barkarö T.ex. Ridön (TROILIUS 1860 så som ß hirtiformis). Västerås S Stallhagen 1864 (Arboga., LD)†.
Form "ramosa" (med korta sidoax vid toppaxets bas): Hallstahammar N Harmsjöns lerduvebana, 3 ex. bland normalformen 1968(!, S). Säterbo Säby sluss Ö-ut, vissa ex. i normalbestånd 1977(!).
Lokaler
Skogslåglandet: 1 Fläckebo s:n (Thorvall enligt SAMUELSSON 1923a). Hallstahammar N 2–3 Två lokaler (MALMGREN 1970). Hed 4 Kejsartorp, f.d. bibanan [1950-talet] (Almquist). Malma N 5 Jäxbo S-ut 1958 (Hamrin)-77(!). Odensvi N 6–8 Häggsta N-ut; Kölsta; S. Slyta 1950-talet (Hamrin). Sevalla 9 Grindtorp, ekhagkant 1953 (Almquist). Surahammar 10 Surahammar (Du Rietz enligt SAMUELSSON 1923a). Västerfärnebo 11 Sand S-ut, landsvägskant (Lohammar enligt SAMUELSSON 1923a).
Bergslagen: Guldsmedshyttan 12 Storå, vid banan 1953 (Almquist). Ljusnarsberg 13 Bånghammar V kanalen (1935] (Almquist). 14 Stora Gärden, grässlänt i trädgården 1935 (Alm., S). Nora N 15 Hagby kvarn, ymnigt 1957 (Almquist). Skinnskatteberg 16 Tackbyn Ö-ut, ravinsidans överkant mot åkrar, ymnigt 1975(!, UPS). Viker 17 Bengtstorpet 1881 (O. M. Floderus). 18 Dalkarlsberg N-ut 1957 (Almquist). 19 Älvhyttan 1955 (I. Anderberg).
