Första fynd
Troligen denna underart, som utförligt behandlats av NILSSON 1964, mera kortfattat 1969.
Ekologi
Blir med tilltagande igenväxning ej långlivad. Hittills efemerofyt.
Troligen ergasiofygofyt (ergasiolipofyt), utsådd i tämligen sen tid med någon för banvallar m.m. komponerade gräsfröblandningar av sydlig proveniens. På samma lokal Arrhenatherum elatius (kanske äldre), Trisetum flavescens (1956) och Bromus arvensis (1953–58). Jfr NILSSON (1969): "Under beteckningen Backafall saluför firma W. Weibull, Landskrona, sedan några år tillbaka frö av en från ön Ven härstammande sydeuropeisk formserie av F. arundinacea, som nära överensstämmer med var. aspera ---. Gräset ifråga brukas framför allt på marker utsatta för stark förslitning men även som ett erosionsskyddande växttäcke på vägslänter och andra vägskärningar."
Lokaler
1; Sala Saladamms station, tillförd med gräsfrö 1956 (ALMQUIST 1957; S) -77(!, UPS). Återf. V-ut på den nu nedlagda stationens sandiga, igenväxande, f.d. spårområde, 2 tuvor.