Allmän i hela området. Utbredningstyp: U.
Första fynd
HIS. 1831 (Skinnskatteberg s:n).
Ekologi
Idiokorofyt. Mycket hemerofil. Barr-, bland- och lövskog av våt fräkenristyp, fuktig-våt örtstarr- och örttyp. Alkärr, björkkärr. Ängs(ädel)lövskog på frisk mark (konstant i S). Källflödessamhällen Glesvuxna mineralstrandsamhällen På Högholmsskär i Västerås-Barkarö på vassavdrift enligt Sernander manuskript 1922. Vissa andra (potentiellt) naturliga fuktängssamhällen: eutrofa kärrbryn m.m.
Ytterst allmän som apofyt: lågvuxna fuktängar av skiftande sammansätt., diken, fuktiga stigar. På euhemeroba ståndorter också torrare: åkrar (nu mest åkerkanter och -renar), rabatter, land, gräsmattor, sandplaner och annan tomtmark, järnvägsområden, slänter m.m.
Lövkärrtorv; annan näringsrik och föga sur sumpskogshumus; fuktängsmull; fuktig-torr, humusrik-humusfattig, blottad (ofta euhemerob) mmeralJord. Frisk-svagt växelfuktig lövmull, helst i ädellövskog. Underlag vanligen mineraljord av skiftande textur, sällan hällmark. Skugga-öppet ljus. Starkt betesgynnad.
Variation
Form flora pleni: Arboga Grindberga 1943 (Fridell, ARB).