Allmän längs Östra och mellersta Mälarens stränder, tämligen allmän-spridd runt Galten samt längs Arbogaån (V-ut till Fellingsbro) och Hjälmare kanal. Utanför detta område några strölokaler (delvis tillfällig). Den till Mälarområdet tämligen strängt begränsade utbredningen syns i första hand orsakad av höga, temperaturklimatiska anspråk. Utbredningstyp: S9.
Första fynd
WALL 1852 (några Mälarlokaler samt lokal 2, 7, 9). Första funna, säkra uppgift om arten i G. v. Post manuskript [1840-talet] (lokal 3).
Ekologi
Idiokorofyt. Hemerofil. I sitt ståndortsval mera begränsad än R. aquaticus: helofytsamhällen på grunt vatten, strandkantsamhällen, diken. Ekologiskt för övrigt tämligen lik denna art; sannolikt än mer eutrof.
Enligt 1800-talsflororna sällsynt, sålunda starkt ökad under de senaste hundra åren. Detta troligen delvis en följd av Mälarens och tilloppsåarnas auxotrofiering. Tendens till spridning N-ut mycket svag.
Lokaler
Lokaler N om Norra Mälarstranden:
Mälarslätten: Kolbäck 1 Hultet i kanten av Kolbäcksån, 1 ex. 1971(!). Kärrbo 2 Ångsjön (WALL 1852). 3 Ångsjöns avloppsdike [1840-talet) (G. v. Post manuskript) -1973(!). Näsby S 4 Lillsjön [troligen = Östra Lillsj.] 1850-talet (Wall manuskript). Rytterne 5 Boasjön 1973(!). Skerike S 6 Åby i Svartån m.m. 1948 (Walldén). Skultuna S 7 Bruket i d:o ovan kvarnen (Tomgren enligt WALL 1852)(†). Kanske avsågs Rumex aquaticus? 8 Forsby i d:o 1923 (Wollert, V Ä). Tortuna 9 †Bocksjön (WALL 1852). Västerås 10 Svartån mellan Biskopsbron och Skarpskyttebron 1978(!).
Skogslåglandet: Sala 11 Sala 1900 (Wollert, VÄ). Uppgiven härifrån också av DAHLG. (1911) = "Prästgården 1907 enligt en tvivelaktig skolherbarieetikett" (DAHLG. 1923). Sistnämnda lokaler, dvs. Sagån S om f.d. Saladamms S-spets, tänkbar, då hybriden med R. aquaticus togs av D. 1914 strax N härom (Hyttan). I Sagån på nämnda platser finns nu R. aquaticus. Åvegetation dock ej systematiskt undersökt.
