Ännu tämligen allmän-spridd på Mälarslätten och i SÖ. Skogslåglandet (upp till Sala); f.ö. tämligen sällsynt men uppgiven från alla regioners lågtrakter. Huvudutbredning nordligt kontinental, i Sverige dock nående Bohuskusten. Ingenting syns tala för, att uttunningen i N och V beror på klimatförhållanden. Sannolikt är skälet brist på mycket näringsrikt och välneutraliserat substrat. Växten sålunda gynnad av styva leror och mellanleror; kalkgynnad i Bergslagen. I någon mån torde spridning vara ofullständig. På potentiellt naturliga ståndorter här och var i hela området. Utbredningstyp: S2.
Första fynd
BERGIUS 1764 (lokal 4).
Ekologi
Idiokorofyt. Hemerofil. Fastän till det yttre lik Carex elata och härigenom särskilt väl anpassad(-nästan bunden) till växelfuktiga förhållanden med tidvis överstående vatten, samväxer de båda arterna endast på ett litet antal lokaler: Carex cespitosa nästan genomgående på mindre våta ståndorter (= kortvarigt översvämmade/genomsilade, delvis starkt upptorkande). Saknas i våta alkärr och annan kärrtorvbildande vegetation. Utpräglad fuktängs- och fuktlövskogsart i eutrof omgivning.
Potentiellt naturliga samhällen: (a) Alnus glutinosa-Carex cespitosa-samhällen: Arboga: Källängen vid Arbogaån (MALMGREN 1972a). Alnus glutinosa-Picea-samhällen av närmast våt (rik) örtstarrtyp: Kila: ovan och nedom Olovskällan 1978(!). Närstående, eutrofa, växelfuktiga-genomsilade sumplövskogssamhällen av växlande utformning: Bro S: Gråtbron (dock nära bryn) (asp, hassel); Hallstahammar S: Åsbyviken (gran, björk); Västerås S: Hamreskolan något Ö-ut (al); Norberg-Västanfors: lokal 6, 12, 13 (gran, björk + björk-videkäl; björk, respektive björk, gråal - på lokal 13 i kanten av kalkkällkärr nära källbäcken) (alla !).
(b) Samhällen i kalkkärrs fastmarksövergångar (fragment av naturlig fuktängsvegetation): Sala: Finntorpetskärret (E. MARKLUND 1975b); lokal 5.
(c) Samhällen i uttorkande kärrpölar i ängsädellövskog. Dylika i vår tid ytterst sällsynt men finns på några ställen inom Mälarområdet; Carex cespitosa i Västerås-Barkarö: Holm 400 m V-ut(!); Västerås S: Notudden ca 500 m Ö-ut(!). (Kanske Kolbäck: Billingen, "skogskärr" [S. MARKLUND 1975b].)
I mesohemerob fuktängsvegetation av skiftande utformning - ofta samdominerande med Filipendula ulmaria - på bl.a. följande ståndortstyper: innerkanten av eutrofa, betade eller obetade strandängar (vid Mälaren; Stora Fly i Hallstahammar N; Hällsjön i Fläckebo); växelfuktiga eller käll närda avsnitt av geogena betesmarker och i annan hemerob ängs- och ängsgläntmark (inklusive uttorkande kärrpölar i ängsmark); vårfuktiga småhålor vid blockbaser.
I euhemerob vegetation endast känd från eutrofa (ler)diken i S och Ö (jfr kartan).
Större bestånd med kraftigt utvecklade tuvor är i vår tid sällsynt Nämnas kan en källpåverkad tuvstarräng i Dingtuna: Fälvi ca 400 m NV-ut; ett bestånd om 20 x 50 m i betesmark ca 400 m SSV Frögärde i Björksta; större bestånd inom Stora Fly i Hallstahammar N samt på lokal 11 (alla !).
Lokaler
Nordligaste Skogslåglandet: Karbenning 1 Blomdal [1950-talet] (Almquist). 2 Hästbäcksdalen, vid och nära strömmande bäckar på flacka ravinbottnar 1977(!). Västervåla 3 Snytens S-spets, källdrag 1978(!).
Nedre Bergslagen: Grythyttan 4 Loka hälsokälla (BERGIUS 1764)(†). Nora N 5 Bergsäng N-ut, kärrkant på kalkgrund 1978(!). Norberg 6 Skogen SÖ Malmkärra gård: se ovan (kalkpåverkan?) 1978(!). 7 Silvtjärn 1974 (Nordin). 8 Värlingens tilloppsbäck, ca 700 m V V:n, sankt bäckflöde [f.d. slåttermark?] 1978(!). Ramsberg N 9 Håkansboda kalkområde 1962 (Björkman manuskript). Skinnskatteberg s:n (HISINGER 1831): 10 (†)Darsbo 1937 (Broddesson manuskript). 11 Sillbomossens N-kant 1975 (MALMGREN 1976: Sk 31). Västanfors 12 Bäckravinen SÖ Flogen (se ovan), flera tuvor 1977(!). 13 Skrikbokärret (MALMGREN 1975: Fa 7). 14 Semla, "järnväg" [1950-talet] (Almquist). Viker 15 Bengtstorpet 1912 (Bergdahl, BER). 16–17 Erntorp; Vikersvik 1955 (I. Anderberg). 18 Älvhyttan 1905, 08 (Bergdahl, BER) -09 (BINNING 1921; GB) -76(!: riklig i fuktig betesdepression i byn).
Övre Bergslagen: Hjulsjö 19 Björksjön 1956 (Almquist). 20 Hjulsjöby (BINNING 1921). Ljusnarsberg 21 Lilla Krigstjärn 1955 (Hamrin). [Rällsviken 1955 (Hamrin)? Förväxlad med där växande Carex elata?]
