Som säkert bofast numera sällsynt, inskränkt främst till några av de äldsta städerna (Arboga, Västerås, troligen ännu Köping). Förr mera spridd på Mälarslättens landsbygd, sedd bl.a. vid vissa stationer och äldre gårdar; under 1970-talet endast lokal 6 och 19. Högre upp alltid sällsynt och tillfällig (i Bergslagen endast Västanfors). Det förefaller, som om arten vore gynnad av det varma och tämligen torra temperatur klimatet i SÖ Västmanland. Utbredningstyp som bofast: S12.
I likhet med andra provinsfloreförfattare under 1800-talet Ufr SAM. 1921a) överskattade Iverus (1877) dess generella frekvens: Mälartrakten: allmän; Bergslagen och Skogslåglandet: tämligen allmän De lokala förekomsterna i Västerås och Köping däremot "allmänna" (Åkerman manuskript 1846, TROIL. 1860, POST 1844, Svedberg enligt SAM. 1923a).
Första fynd
HIS. 1828 (mälarstränderna).
Ekologi
Epökofyt. Enligt SAM. (1921a) "i stort sett bunden till hamnar och äldre städer". Gäller i Västmanland i synnerhet den nutida utbredningen (från hamnarna nyligen fördriven). Förr 11. utanför städerna och Mätarens hamnställen, t.ex. på stationsområde, vid brofästen, på grus- och sandplaner m.m. Ufr nedan). I stadsomgivning, förutom i hamnar och på bangårdar, mellan stadsgatornas stenar och plattor, i grus invid husväggar, längs grusgatskanter m.m.
Utpräglat nitrofil enligt SAM. (1921a); förmodligen mer än L. densiflorum, som den annars liknar i fråga om val av substrat och underlag, ljuskrav m.m. Xenofyt. Gammal antropokor, kanske arkeofyt. Fanns troligen i medeltidens Mälarstäder. "Samfärdseln, i synnerhet sjöledes, är dess främsta spridningsagens. Med gräsfrö kommer den ytterst sällan in." (SAM. 1921a). Spridd med sjöfarten kanske, förutom till Arboga, Köping och Västerås, till Strömsholms våg (lokal 12) och lokal 26 utefter Strömsholms kanal. Frågan är, om inte också frönas oavsiktliga inblandning i olika poster av kulturväxtfrön förr spelade roll för växtens kringförande i bygderna, liksom till stationer. Dess sentida minskning utanför städerna, märkbar sedan 1950-talet, skulle då bl.a. kunna förklaras med att bättre frörensning hindrat nytillförsel av diasporer och att arten sådan förutan ofta är obeständig. Har i städerna inte spritts till nya stadsdelar men väl till villaområden, uppförda under början av 1900-talet (lokal 24).
Sårbar. Missgynnas av städernas fortlöpande modernisering, asfaltering osv.
Lokaler
Sedan 1950 följande lokaler:
Mälarslätten: Arboga 1 †Hamnen 1888 (O. Andersson, S) - 1942-47 (Fridell, ARB, LD) -75 (LÖFG. 1976c: ännu ymnig). 2 Stadens äldre delar 11. 1970-talet (Löfgren). Björskog 3 Örberga 1954 (Hamrin). Fellingsbro S 4 Fellingsbro station vid godsmagasinet 1953 (Almquist)(†). Hallstahammar S 5 Bruket 1950 (Almquist enligt MALMG. 1970)†. 6 Sörkvarn [1913) (Du R. enligt SAM. 1923a) -1950–54 (Almquist enligt MALMG. 1970)-71(!). Almquist fann arten på gamla Sörkvarnsbron (riven 1968), där den inte var kvar 1967–68. Själv fann jag den i ett par ex. på krönet av kvarnuppfartens kallmurade begränsning Kung Karl 7 Nära Kungsörs kyrka 1950 (Hamrin). Kolbäck 8–9 Borgåsund; Nybro 1954 (Almquist)(†). 10 Gästgivargården, talrik [1950-talet] (Almquist)†. Ej återfunnen 1978, troligen på grund av gårdsplanens asfaltering. Ej heller i grusgångar på gårdens S-sida. 11 Kolbäcks sin [1950-talet] (Almquist)(†). 12 Strömsholms våg (Lundman enligt SAM. 1923a) [1950-talet] (Almquist: vid bryggan)†. Köping 13 Hamnbangården (ALMQ. 1957)-76 (Löfgren). 14–15 Järnvägsbron; kyrkan [1950-talet] (Almquist). 16–17 Soptippen; Stadshotellet 1957 (Almquist). Rytterne 18 Borgåsunds järnvägsbro [1950-talet] (Almquist). 19 Kvicksund vid hotellet 1953 (Almquist) -78(!: ännu talrik på en ej asfalterad grusplan åt S). Tortuna 20 Stationen, 1 ex. [1950-talet] (Almquist). Västerås 21 Bangården, ymnig (ALMQ. 1957) -78(!: sparsam bland L. densiflorum inom ej makadambelagt och sprutat hörn kring stickspår). 22 Hamnen 1904 (Bjure enligt SAM. 1923a)-[1950-talet] (Almquist). Inom förutvarande hamnområde överallt utgången genom asfaltering; 1 ex. funnet 1978 längst i Ö inom nyutfyllt område (på fyllnadsjord)(!). 23 Pilg. (Almquist). 24 Under 1970-talet tl. på rivningtomter, tillfällig P-platser, mellan gatstenar, i rabatt m.m. inom stadsmitten mellan St. torget och Skepparbacken samt fl., delvis ymnig, inom Jakobsbergs, Västermalms och Stohagens villaområde(!). Ängsö 25 Berg (WALLD. 1955)(†).
Skogslåglandet: Surahammar 26 Slussen, sparsam [1950-talet] (Almquist)†.
Följande lokaler endast kända före 1950:
Mälarslätten: Arboga †Koberg vid ladugården [1940-talet] (Almquist). Margarinfabriken [1940-talet] (Fridell, Kjell.). Landskyrkogården 1864 (O. G. Blomberg enligt SAM. 1923a; LD). Badelunda Hässlö 1912 (Wollert, VÄ). lrsta Kusta (Källander enligt SAM. 1923a). Kolbäck Nära Strömsholms station; Kungsladugården; Stuteriet (Lundman enligt SAM. 1923a)†. Sörstafors 1870 ([v. enligt SAM. 1923a)†. Kungsåra Kungsåra by 1923 (A. Joh., S)†. Köping Åstränderna nedom staden; Johannisdal; Kallstena 1843 (Post manuskript c)(†). Lt111d Lövudden 1949 (Eskil Alvén, ALV)†. Rytterne Berchnershov; Hornsund (Lundman enligt SAM. 1923a). Västerås-Barkarö Fullerö [1840–50-talet] (Post manuskript b)†. Västerås †Viksäng 1920 (SAM. 1923a). Torpa Dalen 1949 (Hamrin).
Skogslåglandet: Linde S Vedevågs station, mellan spåren 1927 (Brodd., S). Sala Sala bangård 1925, 1941 (Almquist enligt DAHLG. 1949)-42 (S. Joh., LD: lastningplats)(†). Surahammar Hovgården; Surahammar (Du R. enligt SAM. 1923a)(†).
Nedre Bergslagen: Västanfors Vid hyttan 1915–17 (Sam. respektive Douhan enligt SAM. 1923a; S)(†).
