Ett drygt 20-tal lokaler inom Mälarslätten, Skogslåglandet och Nedre Bergslagen, de flesta uppgivna före 1950-talet.
[Odlad (förutom i några sena fall på grund av kulturhistoriskt intresse) har författaren under 1970-talet endast sett mållspenaten vid en bondgård i Västerfärnebo kyrkby (1977), årligen radsådd i kökstäppan med eget frö och skördad under hela sommaren. Fröet hade från början erhållits från en annan gård i samma socken. (MALMG. 1978a.) Nordligast anmärkt odlad i Ljusnarsberg: Kopparberg [1930-talet] (Almquist).]
Första fynd
TROIL. 1860 ("sjelfsådd i Westerås trädgårdar och planteringsland"). Åkerman manuskript 1846 (Västerås: "vid gränder, vägar och i trädgård2·").
Ekologi
Efemerofyt. Euhemeroba, helst kväverika ståndorter nära bebyggelse (rabatter, avstjälpningsplatser, vägkanter, grusgångar m.m.). Under skedet 1916-41 samlad några gånger i Västerås hamn.
Ergasiofygofyt (i Västerås hamn kanske delvis xenofyt; ansågs dock av WOLL. [1930] ha kommit dit med jord eller avfall från gymnasiets bot. trädgård). Troligen också i Västmanland medeltida köksväxt. Odlad i större omfattning t.o.m. 1800-talet (jfr Iverus 1877 och TROIL. ovan), under 1900-talet alltmer sällan. Frekvensen av vildväxande mållspenat har avtagit i takt med odlingen. Sedan frön fr.o.m. slutet av 1970-talet på nytt börjat säljas i handeln, är en (tillfällig) uppgång i odlingen tänkbar.
Aldrig återfunnen på någon av de i äldre tid uppgivna lokalernana. Länge försvunnen i Västerås stad. Under något längre tid bofast på de nyupptäckta lokal 7–8.
Variation
Den purpurröda formen (f. ruberrima Moq.) ensam på lokal 6–7, tillsammans med den grågröna på 3; för övrigt den sistnämnda Den röda formen var (är) i första hand en prydnadsform (LINDGREN m.fl. 1886–1901, HANSEN & PEDERSEN 1968) - något som ej hindrar, att den samtidigt kunnat användas för hushållsbruk.
Lokaler
Fynd fr.o.m. 1950:
Mälarslätten: Himmeta S 1 Vilhelmsdal 1957 (Hamrin). Kung Karl 2 Stationen 1950 (Almquist & Hamrin). Troligen ej järnvägsspridd utan förvildad från intillbelägen, då varande handelsträdgård. 3 Uddhagen 1950 (Almquist & Hamrin). Torpa 4 Himmelsberga 1950 (Hamrin). Västerås 5 "Ruderatmark" 1955 (Edvard Alvén, ALV). Vilande frön, som grott vid markbearbetning? Troligare samlad (självsådd) i gymnasiets botaniska trädgård (jfr Mercurialis annua). 6 Vid Fiskarstugan 1955 (d:o).
Skogslåglandet: Hallstahammar N 7 Norra Stigsbo, oavsiktligt självsådd i rabatter och grusgångar sedan okänt antal år, ej odlad (MALMG. 1970). Sevalla 8 Väsby kvarn, f.d. fårbetesmark invid Sagån, kring f.d. utfodringsstället, riklig och grov, förvildad från närbelägen trädgård, där den under 1950-talet odlades från frön av gotländsk proveniens, 1977 (MALMG. 1978a).