Kallades av äldre författaren och samlare (t.o.m. 1930-talet) omväxlande C. buxbaumii, C. buxbaumii var. macrostachya och C. polygama. Nedannämnda förekomster säkert identifierade, genom bevarade beläggexemplar/tillfogade beskrivning/beteckning var. macrostachya.
Nio lokaler i SÖ. Västmanland, varav sex förstörda genom ingrepp under 1900-talet Säkert kvar på Ängsö och på en lokal i S. Skogslåglandet. Anses vara mindre fordrande i fråga om substratets neutralisationsgrad än C. buxbaumii (OBERDORFER 1962) - i kalkområdet endast på lokal 1. I gengäld mera värmekrävande. Totalutbredningen sydligt kontinental; i Sverige sydlig (blott i Uppland nående något längre mot N). Utbredningstyp (antropokor + eventuellt idiokor): S7.
Första fynd
J. F. Lagerlund enligt WALL 1852 (lokal 5).
Ekologi
Osäker idiokorofyt. (Mycket) hemerofil. I nästan potentiellt naturlig miljö på lokal 7: silikatbergrygg med naturligt gles trädväxt (för nuvarande av ek och tall), växande å krönet längs svagt växelfuktig-periodiskt svagt genomsilad, sluttande grav (hällsänka). Förutom av dominerande C. hartmanii uppbyggs denna "naturliga" (i f.d. beteshage belägna) fuktäng av Agrostis canina, A. stolonifera och Anthoxanthum odoratum. Eljest mesohemerob (lätt betad, slåttad), rik fuktängsvegetation (2–5, 9) eller fuktiga, euhemeroba ståndorter (1?, 6).
Väl neutraliserad(-säkerligen gärna kalkrik) fuktängsmull på vanligen näringsrik, styv lera; euhemerob mineraljord av liknande egenskaper. Öppet ljus. Ej avbetad å lokal 9 (tycktes alltså undvikas).
Utgången genom bebyggelse på 5, 6; genom torrläggning på 2–4; genom påförsel av sopor på 1.
Mycket sårbar. Lätt (tillfällig) betning måste fortsätta på lokal 9.
Lokaler
Mälarslätten: Arboga 1 †Koberg (Lundsvreten) 1941, -43, -44, -46, -49 (Kjellmert, ERL, KJT, LD, S, UPS, UPSV) -53 (Starbäck, S: "fuktig mark vid soptippen"). Kolbäck 2 †Yllesta på Nytorpsängen (Iverus 1875). Kungsåra Kungsåra s:n 1885 (A. E. Luhr enligt CAJANDER 1953): 3 †Kilsta [okänt år] (A. E. Luhr, LUHR). 4 †Odinsmyr, sparsam 1886 (Luhr enligt SAMUELSSON 1923a; S). Västerås S 5 †Kungsängen vid gångvägen. Tillberga Viksäng (se ovan). 6 †Viksäng 1914 (Wollert, VÄ) -25 (Viksäng: diken i S. delen av kasernområdet; Öberg, LD) -30 (Eskil Alvén, ALV: dike) -33 (Öberg, KJN). Ängsö 7 Grisfjärdens inre del, V. udden, större bestånd 1978(!). 8 Kalvholmen åt Hesselbyholmssidan 1880 (Luhr enligt SAMUELSSON 1923a; JOH) -82, -84, -87 (Luhr enligt CAJANDER 1935; GB, LD, S, UPS); även 1885 (S).
Skogslåglandet: Hallstahammar N 9 Stora Fly 1969 (MALMGREN 1970; S) -75 (MALMGREN 1980c). Bestånd över ca 10 m2 i övergången mellan kärräng och egentlig fuktäng; bottenskikt sparsam: Campylium elodes, Sphagnum subsecundum.