Allmän i hela området. Utbredningstyp: U.
Första fynd
LOHMAN 1737 så som En (Arboga: Brattbergets skogar).
Ekologi
ldiokorofyt. Mycket hemerofil.
Större, sammanhållna enbestånd (numera) sällsynt Mest bekant är ett bestånd om genomsnittligt 8 m höga enar, intagande en yta om ca 0,75 ha, SV om Västeräng på Ridön i Västerås-Barkarö (domänreservat 1939). Ett annat, nämnvärt sådant, sammansatt av normalt högvuxna individ, kan nämnas från den S-sluttande betesmarken S om Husta i Dingtuna, kvar 1978(!).
Variation
Formrik. Vissa typer utgör modifikationer (skulpterade av betning eller vind), andra anses vara ärftligt betingade. Störst intresse har de trädartade enarna tilldragit sig, inom sig likaledes av varierande utseende (pyramiden, sloken osv.). Som dylika trädenar ofta uppträder gruppvis eller koncentrerade till bestämda områden, torde de i regel vara genetiskt betingade: f. suecica (Mill.) Beissn. Utöver den ovannämnda trädens förekomst på Ridön följande axplock bland talrika uppgifter om sådana:
Mälarslätten: Björskog Västra Skären, drygt 130 cm i "brösthöjd" (S. MARKL. 1976b). Dingtuna Nära Tuna gård, 9 m h. med kvastformig krona (bild), basal stam "ca två meter vid" (VLT 20/6 1979). Fellingsbro S Mellan Varu och Ekeby, "på N sidan vägen, en meter från vägen", 7,4 m h., "stamomkrets 0,57 m" (Brodd. manuskript 1928). Kolbäck Västerkvarn, "hvarest finnes ett Enträ, hvars stam är i genomskärning omkring 1 fot" (Iverus 1877). Näsby S Frövi i Stragtorpet (ODHNER 1923). Rytterne Åholmens f.d. park, N-delen (M. FLOD. 1931b: "de praktfulla, trädartade enarna, som i ett 20-tal exemplar utgöra den största prydnaden för denna plats") (MALMSTRÖM 1958: ett ex. 1957 11,8 m h., 85 cm i "brösthöjd") -70-talet(!: numera i reducerat antal, av måttlig storlek). Skerike Boda (f.d. Pinkebo) 162 m SSO mangårdsbyggnaden respektive 62 m NO föregående, två träd med stackformig respektive pelarpyramidformad krona (fridlyst 1923) (V.T.Å. 1923) (FLORIN 1946) (WALLD. 1955: ett av träden ca 10 m h.). Sankt Ilian Skogvaktartorpet under Apalby, 7,25 m h. pyramiden, 73,5 cm i omkrets 1,5 m ö.m. (Sveriges Natur 1915 s. 192). Säterbo Nära Nybygget, landsvägsbrynet, mer än 10 m h., 152 cm i "brösthöjd" 1976 (Löfgren; S. MARKL. 1976a). Conf.! 1978.
Skogslåglandet: Gunnilbo Vreten-Mortorpet-Vena-området i använda och igenväxande betesmarker m.m.; i hage vid Mortorpet fem 6–8 m h. ex., av vilka den grövsta 82 cm i omkrets 1,3 m ö.m. (MALMG. 1976: Sk 63). Hallstahammar N Finntorpet, övergiven ängsmark, två 9–10 m h. pyramidenar (MALMG. 1970). Karbenning Nickebo vid landsvägen, fem intill 8 m h. pyramidenar, längre bort några slokenar (SYLV. 1931). Kumla Mellan Härsved och Rotbo efter vägen, sex äldre träd med kvistfria understammar 1977(!). Linde S Malmhagen vid Lindesberg; Rya (ODHNER 1923). Västervåla Stora Sänkmossen S-ut, fyra träd i utglesad tallskog, högsta mer än 6 m h. 1974(!).
Nedre Bergslagen: Viker Gamla Viker nr 3,9 m hög pyramiden (fridlyst 1936) ÖLNÅ 1936; FLORIN 1946).