ängsskära
Serratula tinctoria
Mer information om arten

Cirka 60; i Nedre Bergslagen en förekomst (Nora N: "Nora vid järnvägen" enligt Ohlsson manuskript 1863), i N. Skogslåglandet en (Karbenning: Landforsbacken 1869, P. A. Timm, TIMM, 2 ex.) - båda tillfällig - resten i nedre Skogslåglandet (med Sala) och på Mälarslätten: f.n. cirka 25–35 lokaler, hopade kring vissa spridningscentra. Sydlig, värmekrävande men ej så kontinental, som nuvarande svenska utbredningen antyder. Spridning troligen ofullbordad, både i S. Västmanland och S härom. Utbredningstyp: S6.

Första fynd

WALL 1852 (Västerås S: Myggbo; lokal 20; Kärrbo och Kungsåra socknar). Åkerman manuskript 1846 (Sankt Ilian: lokal 20, Jakobsberg; Lundby: Johannisbergs storäng).

Ekologi

Epökofyt. Tämligen strängt bunden till obetad, mesohemerob ängs- och lövgläntvegetation på väl neutraliserad, svagt genomsilad-frisk(-något torr) mull, ofta till en del bildad av lövförna (gärna frän hassel/ädla lövträd, även björk m.m.): lövbryn mot åkrar och vägar, lövgläntor i glesa dungar och övergiven hagmark, trädlös, f.d. betesmark (motsvararande) i igenväxning första faser. Några få fynd på euhemeroba ståndorter, troligen ovaraktiga: bandiken (lokal 5, 9, 22), grusig vägren (några exemplar på 11b). Svag skugga-öppet ljus. Underlag lera, sand, morän.

Förmodligen främst akolutofyt (vindspridd S- och Ö ifrån). Arkeofyt? Tycks att döma av den ojämna utbredningen mest ha etablerat sig under senare historisk tid. Kan alltjämt sprida sig till nya lokaler (övergiven hagmark osv.); nyligen invandrad sannolikt bl.a. på 3–5, 9, 22, 27. Troligen vanligare nu än under 1800-talet. Den minskning, som samtidigt kan konstateras inom området för bofast förekomst, beror främst på (a) igenväxning, t.ex. Rytterne: Vallbylund (början av 1900-talet), nu välslutna ekdungar; Lundby: Johannisbergs storäng (1846, 1854); (b) betning, t.ex. Arboga: Källängen (1906, 1943–45); (c) bebyggelse, t.ex. Sankt Ilian: Fredriksberg (1947), Nordanby cirka 1 km V-ut (1943, 1950), Jakobsberg (1846), Råby (cirka 1915), Kumla (1949); Västerås S: Myggbo (publicerad 1852).

Fortsatt minskning kan förutspås. Börjar därmed bli något sårbar.

Variation

Form flore alba: Västerås S Viksäng 1935 (Edvard Alvén, ALV). ("F. integrifolia" vanlig tills med huvudformen. Tveksamt, om exemplar av denna typ skall betraktas som särskilt form.)

Lokaler

Lokaler, funna fr.o.m. 1950 samt vissa äldre, där arten ännu vore tänkbar:

Mälarslätten: Arboga 1 Jäders holme (1860–80-talet] (Anonymus manuskript) -1944 (Fridell, KJN) -S. MARKLUND 1976a: åkerholme med hassel). Badelunda 2 Sörby N-ut, åsarmen, hasselbryn 1976(!). Björksta 3 Mitt emellan Orresta gård och Kärsta Ö landsväg, ohävdad friskäng, 2 smågrupper 1978(!). 4 Stora Bodarna Ö-ut, igenväxande, trädfri betesmark, mycket riklig 1977(!). 5 Översta, bandike 1957 (Almquist). Dingtuna 6 Hallsta gård N-ut [cirka 1950] (Nordin) -77(!: glest ekbryn). Fellingsbro S 7(a–b) Åteg 1957 (Almquist). "FIerstädes vid Ålsäng enligt Nyqvist" 1973 (Kjellmert). Hallstahammar S 8 Kring Gladertorpets bäcklund, flerstädes (MALMGREN 1970). Hubbo 9 Sörby [var?], bandike 1954 (Almquist). Kung Karl 10 Fagerhult nära landskgränsen. 1950 (Hamrin). Kungsåra 11a–b Johannislund Ö-ut 1955 (Nordin) -77(!: landsvägbrynet). Kilinstorpsvägens Ö-sida 1945 (WALLDÉN 1955) -73–77(!: glest ekbryn). 12 Sundängen 1953 (Nordin) -73(!: obetad lundglänta). Kärrbo 13 Fallet 1 km V-ut 1945 (Walldén). 14 F.d. tegelbruket. S Springsta 1948 (WALLDÉN 1955). Lundby 15 Ekskogskanten 400 m Ö Boda (H. E. Johansson enligt SAMUELSSON 1925). Rytterne 16 Nyckelön [cirka 1950] (Nordin). Skerike S 17 Sätra vid landsväg 195 1 (Walldén). Skultuna S 18 Forsby 1951 (Walldén). Vid hasselbestånd? Ej återfunnen 1970-talet Sankt Ilian 19 Gryta N-ut 1948 (Walldén). Sankt Ilian 20 Hovdestalund (Åkerman manuskript 1846) - (WALL 1852) -m.fl. -77(!: Hovestalunds lund, ek-hasselbryn mot V, lång sträcka). Säterbo 21 Reutersberg 1950 (Hamrin). Torr 22 Vändle, bandike, 1 grupp 1954 (Almquist). Västerås S 23 Viksäng [1840-talet] (Ahlm enligt SAMUELSSON 1925) -m.fl. -48 (WALLDÉN 1955: Bergshamravägen) -78(!: Ekdungen = N Hamreskolan, f.d. björk-ekhage, riklig i gläntor). Ängsö 24 Högsholm 1945 (Walldén) -77(!: N gården, gles, obetad ekdunge, även i högt, tämligen torrt läge). 25 Slottet 2 km N-ut, "löväng" 1945 (Walldén). 26 Storängsbergets Ö-sluttning 1973(!).

Skogslåglandet: Hallstahammar N 27 Krustorpet S-ut, igenväxande lövhage, sparsam (MALMGREN 1970). Haraker 28 Rålken V-ut 1953 (Nordin)(†). Lillhärad 29 Upp-Gränsta, ängskulle med 10-talet hasslar, röjd (biodling), riklig 1976(!). Sevalla 30 Åbylund 1957 (Almquist). Sala 31 "Sala" (Iverus 1877). Norrängsgatan 1880-talet (Hedbom manuskript). Nära Kalkbacken (nära Gudmundstorpet) 1905, 1910 (DAHLGREN 1910a, 1911; JOH, UPS). Skultuna N 32–34 Bovallen; Bårhuset; Hälsingtorpet 1976 (B. Eriksson). Surahammar 35 Svenskbyn (Magsjöns badplats) [1915] (Du Rietz enligt SAMUELSSON 1925: "Surahammar") -40-talet (Tholander) -68–70-talet(!: brynet av något källdragspåverkad björkdunge, tämligen riklig). 36 Sångarbo Ö samhällen [var?] 1976 (B. Eriksson).

Små T.o.m. 1949. Stora Fr.o.m. 1950.