Ger ytligt intryck av att vara tämligen allmän (så kallad lokalt av de flesta). Närmare undersökning visar, att den mångenstädes i verkligheten är allmän, särskilt i kulturområden; även i N, så som i Karbenning-Norberg-Västanfors-Skinnskatteberg(!). I Ridöarkipelagen i Mälaren tydligen ovanlig: få lokaler hos KERS (1978).
Utbredningstyp: U.
Första fynd
HIS. 1831 så som Aspidium fragilis (Skinnskatteberg s:n).
Ekologi
ldiokorofyt. Mycket hemerofil. Ekologi lik Woodsia ilvensis'. Ursprunglig i samma samhällen som denna. Oftare - nästan konstant - i hemeroba-potentiellt naturliga lövklippsamhällen, mer eller mindre öppet såväl som i skugga, stundom på backberg i föga exponerat läge. Jämväl i kalkklippängssamhällen men sällsynt i markhällsvegetation på sura bergarter med tunt jordtäcke, vilket torde bero på känslighet för markuttorkning.
Apofytisk också på åtskilliga euhemeroba skapelser: sprickor i kallmurade anläggningar (slussar, broar, jordkällare, stenmurar och -trappor osv.), nischer och klippspringor i kalkbrott, slagg, stenupplag, bangårdar med grov beläggning (vanlig).
Halvskugga-svag skugga (-öppet ljus).