T.o.m. 1920-talet av allt att döma spridd (-tämligen allmän) på Östra Mälarslätten (V-ut, med avtagande frekvens, till Köping och Malma). I Salas Kalkområde funnen 1897–1920 på sex lokaler. Sedan ströfynd i Öster, dock aldrig i Sala. Under 1970-talet tre kända förekomster: två längst i Sydöstra, en i Norra Skogslåglandet. Sistnämnda på kalkrik slagg. Sydlig-sydligt kontinental art, som troligen främst av temperaturklimatskäl har svårt att behålla fotfästet i Västmanland. Utbredningstyp som potentiellt beständig: S11.
Första fynd
BERGSTRAND 1851 (Kila: Åsbo).
Ekologi
Epökofyt. Örtbacksvegetation Euhemeroba ståndorter, så som slagg, sandtag, vägrenar. Nästan intet är känt om växtställenas beskaffenhet i gången tid, men starkt kulturpåverkade ståndorter torde ha övervägt.
Torr, väl neutraliserad ängsmull; d:o, euhemerob mineraljord; kalkrik slagg. Underlag på den enda av mig sedda, mesohemeroba lokalen (3) lera. Utom Västmanland kalkgynnad, i vårt område så i Skogslåglandet. På Mälarslätten uteslutande i silikatområdet Konkurrenssvag. Ljusälskande. TroIigen betestålig-betesgynnad.
Xenofyt. Förmodligen rätt sen neofyt, vars tillfälliga uppsving under 1800-talets senare del och början av 1900-talet (t.o.m. ca 1930) berodde av vallodling och ökad import av främmande frövaror. I WALLS flora (1852) endast två lokaler, Stallhagen och viksängstrakten Hos TROIL. (1860) enstaka lokaler i Lundby, Kärrbo, Västerås-Barkarö och Västerås. Enligt Iverus (1877) tämligen allmän i Västerås-Barkarö, dessutom av honom funnen i Hallstahammar S och Surahammar: Lisjö. Vanligast troligen en tid efter sekelskiftet Sågs av Lundm. under början av 1920-talet (enligt SAM. 1925) på hela nio lokaler i Rytterne och tre i Munktorp; av Håk. (H. manuskript 1925) i "beteshagarna i Asköområdet flerstädes", dessutom ymnig i stora diket V Hästhagen (Askö). För länge sedan utgången kring Askö. Efter 1930 aldrig funnen heller i övrigt, ovan uppräknade delområde, frånsett på lokal 4 nedan. Beroende av upprepad tillförsel med orent utsäde, försvann den således i regel tämligen snabbt, då frörensning effektiviserades under 1930-talet.
Mycket sårbar. Hot utgör igenväxning, vägomläggning m.m.
Lokaler
Fynd efter 1930:
Mälarslätten: Björksta 1 Breds bro (vid Upplandsgränsen), vägskärningar 1953 (Almq.). Skärning vid denna tid nysådd? 2 Kärsta, "fältbacke" 1955 (Almq.). Ej återfunnen 1978(!). 3 Översta, betad, brant, S-exponerad bäckbrink vid Lillån, 10-talet 1977(!). Västerås S 4 †Viksäng, äng(smark) (WALL 1852: "på stadsägorne ofvanför Västerås") -1919 (Woll., VÄ) -30 (Esk. Alv., ALV) -38 (Holmström) -42 (Hedberg, UPS). Området nu bebyggt. Ängsö 5 "Ängsö" 1883 (W. Palmaer, LD, S) -1925 (Öberg): Bergs sandtag, botten och slänter, ej riklig, samt vägren före gården, tämligen många 1973–75(!).
Skogslåglandet: Karbenning 6 Landforsbacken S-ut (V f.d. Landfors mulltimmerhytta), överdelen av slaggtäckt brink mot Svartån, 10-talet 1976(!, UPS). Möjligen sedan före 1930 (spridd från angränsande åker/vall?). Slagg troligen kalkrik. Ståndorten stadd i långsam igenväxning.