Allmän i Mälarområdet; följer därifrån de större, eutrofa vattendragen N-ut till mellersta och övre Skogslåglandet. Några stänklokaler i Bergslagen. Längs norrlandsälvarnas nedre lopp härdig upp till nordligaste Sverige, varför den Västmanländska utbredningen måste antas vara helt och hållet knuten till de trofiska förutsättningarna. Utbredningstyp: S3.
Om växten ökat eller ej under de sista 150 åren kan inte utläsas i hävderna.
Första fynd
HISINGER 1832b (Gunnilbo s:n). Troligen = lokal 1.
Ekologi
Idiokorofyt. Något hemerofil. Helofyt i näringsrika sjöar och större vattendrag, mestadels rotad på mindre än 75 cm djup. Underlag nästan undantagslöst gyttjerik lera.
Lokaler
Utpostlokaler:
Skogslåglandet: Gunnilbo 1 Norrsjön vid Färna [ca 1900] (Svedberg enligt SAMUELSSON 1923a) -75(!: ladugårdsviken N herrgården). Karbenning 2 Landforsbacken i Svartån ovan forsen (MALMGREN 1975: No 30). Möklinta 3 Hallaren (LOHAMMAR 1948). 4 Sundsbacka i ån (Almquist enligt SAMUELSSON 1923a). Västerfärnebo 5 Bjurforsån 1866 (G. C. Timm, TIMM). 6 Hörendesjön vid S-hörendeviken 1926 (Lohammar) - [ca 1950] (Nordin). 7–8 Lasjön i Ö- och V-spetsarna 1950 (Lohammars manuskript).
Nedre Bergslagen: Nora N 9 Born 1864 (Wetterstrand enligt SAMUELSSON 1923a)(†). Grythyttan 10 "Grythytteviken av sjön Torrvarpen" (BERGDAHL 1960). Västanfors 11 "Fagersta i en damm" 1946 (Erlandsson, ERL)(†).
[Guldsmedshyttan: "i en sjö" 1926 (Sahlin, BRODD). Verkar oklart.]
