kärrfräken
Equisetum palustre
Mer information om arten

Detaljutbredningen otillräckligt känd; sannolikt tämligen allmän-allmän i Bergslagen och de skog- och myrdominerade delarna av SkogsIandet, eljest spridd (-tämligen allmän). Utbredningstyp: U.

Första fynd

HIS. (Skinnskatteberg s:n).

Ekologi

Idiokorofyt. Hemerofil. Källkärr- och källflödessamhällen; rikkärr-, mellankärr- och fattigkärr-myrkantsamhällen I fattiga kärrtyper huvudsakligen i blöta fastmattor, småsänkor och motsvarande, i rikkärr också på tuvor.

Som apofyt särskilt i limnogen fuktängsvegetation av olika sammansättning och på järnvägsmark (spårområden, banvallar, banketter). Även glest bevuxna vägkanter m.m., vanligen nära förekomster i potentiellt naturlig vegetation.

Måttligt sur-alkalisk kärrtorv av växlande djup; fuktängsmull; euhemerob, ofta nyblottad, humusfattig mineraljord. Underlag skiftande. Halvskugga-öppet ljus. Betestålig.