backglim
Silene nutans
Mer information om arten

Tämligen allmän(-spridd) på Mälarslätten; sparsam nående upp i Skogslandet och Bergslagen, främst på kalkrikt substrat och isälvsmaterial. Sydlig art med, att döma av uppträdandet N om 35-m-nivån, tämligen höga krav på sommarvärme. Utbredningstyp: S4.

Hävdas av ERIKSS. (bl.a. 1967a) vara allmän i Ramnäs i Skogslåglandet Endast en (möjligen nu utgången) järnvägsförekomst har dock av andra kunnat preciseras i denna socken.

Första fynd

HIS. 1828 (Mälarstränderna).

Ekologi

Osäker idiokorofyt. Kanske lokal agriofyt. Känd från potentiellt naturliga kalkklippängssamhällen i Sala: Gudmundstorpet N-ut och Solbohällarna (lokal 11, 15). Föga kulturpåverkad också en lokal, nämnd i Sernander manuskript 2 1923: Västerås-Barkarö: Högholmen, grusmark nära vattnet [åsstrand] utanför alstrandsnår.

För övrigt mycket hemerofil: örtbacksvegetation på morän och isälvsmaterial; mesohemerob kalkklippängsvegetation: Sala: Gruvbynhagen(!); sällsynt klippängsvegetation på lund- och backberg av silikatmineral, t.ex. Arboga: Djäkneklinten och St. Ekbacken-klippan(!); lövgläntvegetation på torr mark (brynsluttning, igenväxande åshagar m.m.); torra, euhemeroba ståndorter, huvudsaklige på åsmaterial (skärningar, täktslänter, diverse nött åsmark). Sällsynt järnvägsväxt, vanligen tillfällig, bofast dock längs åsjärnvägen i Rytterne och vid åsstationer på andra håll.

Torr, föga näringsrik, svagt sur-alkalisk, ej alltför grund klipp- och annan ängsmull; humusbemängd-tämligen humusfattig, i regel sandig, euhemerob mineraljord. Gynnas överlag av sandigt underlag men växer på Mälarslätten oftare på morän eller lerblandad morän. Sällan på silikathällar. Svag skugga-öppet ljus. Konkurrenssvag. Betestålig.

Lokaler

Utpostlokaler: Skogslåglandet: Hed 1 (S.) Bysala (Svedberg enligt SAM. 1923a) -75(!: åstäktslänt mot Långsvan). Kila 2 Fängsbackenåsen (NORDIN 1966) -78(!). Kumla 3 N. Husta (Ander enligt SAM. 1923a) -76(!: berget vid Hustakällan, stor örtbacke). 4 Kyrkan, på åsen (Ander enligt SAM. 1923a)-56 (Almquist). Linde S 5 Harsberget (Almquist). Möklinta 6–8 Norrvadsåsen; Forneby; mellan kyrkan och Forneby 1976---77(!). 9 Kyrkbyn + prästgården [på åsen] [1950-talet] (Almquist). Ramnäs 10 Stationen [1950-talet] (d:o). Ej återfunnen(!). Sala 11 Gudmundstorpet N-ut, stor oskadad häll i barrskog (vid gammalt dagbrott) 1978(!). 12 Mellandammen 1919 (Dahlgren, S). 13–15 Gruvområdet; Gruvbyn; Solbohällarna 1970-talet(!). Västra Skedevi 16 Karmansbo [ca 1900] (Svedberg enligt SAM. 1923a) -74 (E. Markl.: SSV Karmansbo, åsäng, riklig).

Bergslagen: Grythyttan 17 Loka 1851 (Hamnström enligt WALL 1852; LD) -95 (Svedberg, SBG). Nora N 18 Bergsmanshyttan [kalkhällar vid Fåsjön] 1863 (Ohlsson enligt SAM. 1923a; OREB). Fastän området inventerats flera gånger under senare år ej återsedd. 19 Limholmarna i Fåsjön 1863 (d:o; OREB) -89 (Pärss., S: S. holmen; Rosander, GB, S: å holmen av kornig kalksten). Kan finnas kvar. Norberg 20 Klacken 1847 (C. H. Joh., JOH) (WALL 1852) -74(!). Ljusnarsberg 21 Östra Boms kalkbrott (LIND. 1960). Lokal rätt noga undersökt av mig 1976 utan återfunnen Möjligen kvar, viss igenväxning har dock skett.

[Odlad eller tillfällig adventiv: Guldsmedshyttan: Guldsmedshyttan i en trädgård 1927 (N. Sahlin, BRODD).]

karta