Minst 20 nutida lokaler i Mälarområdet (sannolikt cirka 25) och en på V. Mälarslätten. I äldre tid något vanligare. Edafiskt tämligen anspråkslös, knuten till nämnda område av temperaturklimatskäl. Även odlingshistoriska skäl? Utbredningstyp: S12.
Första fynd
HISINGER 1828 (Mälarstränderna)
Ekologi
Epökofyt. Mest på euhemeroba ståndorter vid eller nära äldre bebyggelse: gamla byggnadsgrunder (flera lokaler, delvis belägna i betesmark: 1, 7, 15), ladugårdsbackar, nya vägslänter och -renar, sandtag, banvall, övergiven hönsgård m.m. Har dessutom uppgetts förekomma i "gryt" (på Ridön enligt KERS 1978) och "trädgryt" (lokal 4); enligt WALLDÉN (1955) på Saxgarn i Rytterne "fullt naturaliserad i stenig mark". Väl knappast potentiellt naturliga ståndorter?
Torr-frisk, humusrik eller humusfattig, näringsanrikad eller -fattig, euhemerob mineraljord av fin till måttligt grov textur. Visar, som framgår av kartan, viss förkärlek för blottad sandmark men trivs vid låg konkurrens väl även på lera (självsår sig lätt i lerrabatter). Frodigast och bäst utvecklad dels på näringsanrikad mark, dels på nyblottad mineraljord i soligt läge - allt förutsatt, att nederbörden är tillräcklig. Svag skugga-Öppet ljus.
Ergasiofygofyt - möjligen undantagsvis xenofyt (i så fall knappast i modern tid, ehuru den nyligen införts i Finland med importvete enligt SUOMINEN 1979). Odlad från medeltiden t.o.m. cirka 1700-talet, först som medicinalväxt, sedan kanske övervägande som prydnadsväxt; m.a.o. inom dåtida bebyggelsecentra. Vildväxande alltså gammal, på enskilda lokaler också delvis så: se lokalförteckningen; för övrigt "omkring Kungsör" 1844 (Post manuskript c) -1949, 50 (Hamrin: bron; bryggeriet; idrottsplatsen), Irsta: Ullvi 1879 (A. E. Luhr, LUHR) - (Lundblad enligt SAMUELSSON 1925: vid landsväg) (landsvägen nu omlagd), Lundby: Johannisberg [1920) (Lohammar enligt d:o) -49 (WALLDÉN 1955: på åtskilliga ställen). Försvann från sistnämnda lokal av okänd anledning.
Den låga frekvensen förvånar med hänsyn till dess ymniga frösättning, effektiva spridningsanordningar samt tämligen alldagliga ståndortsval.
Lokaler
Under 1970-talet sedd på följande lokaler:
Mälarslätten: Badelunda 1 Hälla vägskäl SSV-ut, kring gammal grund i åsflanken (tangeras 1979 av ny E18-sträckningen) 1977(!). Dingtuna 2 Skattgården 1956 (Almquist: dike) -77(!: 6 stånd i ny vägslänt). Fellingsbro S 3 Kyrkan 1880 (E. L. Svensson, S: "Fellingsbro") -1938 (Samuelsson)-78(!: åsslänten V kyrkogården). Kolbäck 4 Billingen, sällsynt vid trädgryt (S. MARKLUND 1975b). 5 Borgåsund med Strömsholms våg osv. 1913 (Wollert, VÄ) -77(!: också banslänten intill; i samhällen flerstädes). 6 Stuteriet (Lundman enligt SAMUELSSON 1925) -77(!). Kungsåra 7 Kilsta 1918 (A. Johansson) -77(!: övergräsad ladugårdsgrund i bete + ny landsvägslänt, riklig). Munktorp S 8 Nalbesta, flerstädes 1977(!). Rytterne 9 a-b Horn (Lundman enligt SAMUELSSON 1925) -77(!: ladugårdsbacken flertalig + Horns vägskäl flertalig). 10 Kvicksund 1910 (Krok, S) -78(!: nära bron). 11 Nyckelöns hpl S-ut, åsbanvall 1978(!). 12 Svånö-trakten (Karlström enligt SAMUELSSON 1925: vid kyrkan) -77(!: endast Svånö, landsvägslänt m.m.). Säterbo 13 Gravudden, S-vänd, blockig vägfyllning vid slussen, 5 ex. 1977 (Löfgren). 14 Säbyberget vid torpen (hönsgård m.m.) 1977 (Löfgren, !). Vid Hjälmare docka intill redan 1916 (K. Stenström). Västerås-Barkarö 15 Utanför kyrkogården 1925 (Håk. manuskript) -77(!: strax Ö denna, på gammal grund i beteshage, flertalig). 16 Flaten (KERS 1978). 17 Ormhäll 1933 (Wollert, VÄ) - (KERS 1978). 18 Sävholmen (WALLDÉN 1955) - (KERS 1978: flerstädes). Ängsö 19 Berg 1945 (WALLDÉN 1955) -70-talet(!: flerstädes runtom, bl.a. i sandtagsbrinkarna; också nära viken vid åsväg i nästan torrängsartad vegetation). 20 Slottsladugården 1939 (Hedberg, UPS) -52 (Walldén)-77(!).
