Två kända lokaler under 1970-talet; för övrigt tydligen Helt försvunnen. Fram till 1900-talets början regelbundet iakttagen på Mälarslätten, några få gånger högre upp (jfr nedan). Den forna utbredningen tycks ha varit korrelerad till temperaturklimatet. Utbredningstyp som någorlunda bofast: S10.
Första fynd
Sillén (1844) enligt POST 1846 (Köping: kolerakyrkogården).
Ekologi
Epökofyt. Euhemeroba ståndorter, enligt givna uppg. åkrar, trädor, trädgårdsland, grustag, avstjälpningsplatser och järnvägsområdet (sistnämnda, under 1950–60-talet).
Xenofyt. Kanske arkeofyt. Främst anpassad som åkersynantrop. Utanför åkrar (och land, i den mån den ej blev bortrensad) vanligen tillfällig och utan tendens till vidarespridning Frekvensuppgift för 1800-talet hos WALL (1852): " Här och der i sydöstra delen af provinsen t.ex. nära Vesterås mellan Carlslund och Berndtsborg, vid Persbo etc.; i Romfartuna; i Kärrbo m.fl. socknar."; hos TROIL. (1860): tämligen allmän i Västeråstrakten; i Malmqvist manuskript: d:o i Köping; och hos Iverus (1877): "från Uplandsgränsen til Västerås tämligen almän; längre västligt och nordligt sparsamt ---". I Sala sällsynt enligt DAHLG. (1911). Från Bergslagen några gamla omnämnanden: Nora N: Striberg (P. Larss. enligt SAM. 1923a), Viker: Bengtstorpet 1906 (Bergdahl, BER) och Grythyttan: Björskogsnäs (se nedan). Ströfynd, mest på Mälarslätten, regelbundet fram till 1920-talet Sedan ytterst få intill 1950-talet, då Almquist Noterade en rad järnvägsförekomster. Vilka särskilt omständigheter, som vid denna tid gjorde den till en järnvägsväxt, kan inte sägas. Inmängd i viss, då använd typ av banvallsfrö? Kanske järnvägsväxt redan tidigare, fastän osedd före Almquists tid. Nu också försvunnen från järnvägsområdena. I åkrar sista gången under 1950-talet (nedan). Försvinnandet förklaras av upphörd diasportillförsel (effektiv frörensning) och kemisk bekämpning.
Utdöende.
Lokaler
Senast kända lokaler:
Västerås Svartåns brink intill Östra åpromenaden, strax N Biskopsbron (ej nybesådd mark), 1 ex. 1979(!). Grythyttan Björskogsnäs 1926 (Binn., GB) - (BERGD. 1960: " I sädesåkrarna på näset") -76 (E. And.: förr i åkrar, efter dessas igenläggning Regelbundet på ställen kring gården, där marken blivit omrörd, t.ex. vid bortförd vedtrave; senast sedd 1976 i potatisland, där den blev bortrensad före fruktsättning). Att området är kalkrikt torde ha haft betydelse för växtens varaktighet.
Övriga fynd fr.o.m. 1950:
Mälarslätten: Dingtuna Dingtuna station 1953 (Almquist)†. Kolbäck Vänsta, järnvägen, talrik [1950-talet] (Almquist)†. Köping Köpings bangård (d:o)†. Rytterne Kvicksund, järnvägen, enstaka (d:o)†. Västerås i åker 1950 (okänd insamlare, VÄ).
Skogslåglandet: Kumla Ransta station, talrik 1957 (Almquist)†. Åsgården, grustag 1960 (Almquist)†. Sala Broddbo station, få ex. 1957 (Almquist)†. Norrberg 1960 (Almquist). Saladamms station 1956 (Almquist)†. Storjansbo, järnvägen 1957 (Almquist)(†). Tegelbruket, järnvägen [1950-talet] (Almquist)(†). Västerfärnebo Rosshyttans station 1950 (Lohammar manuskript) (ALMQ. 1957)†.
Övre Bergslagen: Hällefors Sikfors station och stickspår 1959 (Lindberg)†. Ej ett spår av arten 1978 vid den nu utplånade stationen(!).