Tämligen allmän i hela området (förr allmän). Utbredningstyp: U.
Första fynd
LINNE 1747 (Björskog s: n). (Därnäst BERGIUS 1764: Grythyttan: Loka hälsokälla.)
Ekologi
ldiokorofyt. Mycket hemerofil. Potentiellt naturliga källkärr- och källflödessamhällen; d:o örtrika fuktängssamhällen, t.ex. i rikkärrs och limnogena kärrängars fastmarksövergångar.
Till största delen apofytisk: örtrik fuktängsvegetation (strandängar, fuktiga betessänkor, källdragspåverkad ängsmark, bäckslänter i kulturområden); fuktiga, euhemeroba ståndorter (diken, renar m.m.).
Grund, väl neutraliserad och genomluftad kärrtorv; fuktig (oftast genomsilad eller växelfuktig), näringsrikmåttligt näringsfattig, ej starkt sur mull/fuktängshumus på mineraljord av skiftande textur; fuktig, humusrik, euhemerob mineraljord. Svag skugga-öppet ljus. Ej betestålig.
Har sedan 1920-talet minskat genom torrläggning, igenväxning och upp hörd slåtter. Förr troligen riklig i slåtterängar. Nu så under fuktängars första igenväxningsskeden.
Variation
Form flore album: Hallstahammar S Jolsterhagen [V Södra Stigsbo], 1 ex. 1968 (MALMG. 1970; S, 1 blomma). Lokal befann sig under igenväxning.